Har en ny vana. Ser sex and the city mitt i natten. Just ikväll vill Mirandas lilla Brady bara skrika och jag kan inte låta bli att minnas hur det var när Neela var lite och inte ville sluta skrika.Tänk att vi alla överlevde. Så nu njuter jag av varje minut av nöjd Neela.

I övrigt är livet lugnt. Hockeyhelvetet är igång igen och jag tänker hata Skellefteå AIK allt vad jag kan för vad de gör med min Mårten ... eller min och min, Min Mårten när det inte är nån sorts töntig match som är såååå viktig. Och den spelaren hit och den spelaren dit. För mej är det helt oförståeligt hur man kan prioritera en  sporthändelse som man inte ens är med och skapar framför tid med sin snart nio månader gamla dotter - när man dessutom är på jobbet hela dagarna och inte får träffa henne då. Lägg till detta att det här intresset är snordyrt och inte gagnar nån utom Mårten - det är ju inte som att det skulle va publiklöst om han inte vore där... Jag vet att jag i den här frågan är trångsynt, bitchig och totalt oresonlig, men det tänker jag vara ända till någon på ett vettigt sätt kan förklara för mej hur hockey på något sätt kan vara en viktig del av livet.

Men som sagt, annars allt lugnt.