Träffade en vän igår.
Det var ingen vanlig träff. Det var en ovanlig träff. En fullträff.
Vi roade och oroade oss med följande: Prata en och en, prata i mun på varandra, avbryta varandra, byta ämne mitt i en mening, hissa och dissa - varandra och alla andra, äta korv med bröd, göra varsin sak samtidigt (amma och måla dörrfoder), promenera i regn, promenera utan regn, åka bil - fast inte samtidigt och inte till samma ställe.

Jag tror att värdet av en vän är ett typiskt sådant värde som inte har något måttenhet.