Lite ont i magen efter onsdagens jobb förvandlades till riktigt ont i magen under torsdagen och tuffade vidare till "nu-kan-jag inte-inte-gråta-för-det-gör-så-omt-i-magen"-ont på tosdagkväll.

Då ringde jag till barnmorskan och beklagade mig och en stund senare ringde hon tillbaka och hälsade att doktor Rolf ville träffa mig. Så istället för att krypa isäng och hoppas på bättre tider åkte vi in till sjukhuset nästan mitt i natten. Konstigt tyckte Neela. Sen somnade hon i bilstolen för att sedan vakna och få åka vagn i mörkret och in i ultraljudsrummet.

Efter lite klämmande och petande och tittande (vi fick se bäbisen igen - det var roligt!) konstaterades att bäbisen mår bra och det var inget fel på bäbis, fostervatten eller livmodervägg (skönt!)

Men jag har i bästa fall dragit på mig en sträckning i bukmuskulaturen, men förmodligne har jag lyckats få ett brock i bukväggen (tror att den hette så). Det går inte över av sig själv utan måste eventuellt oppreras sen när bäbisen kommit ut.

Fick med mej en fin arsenal med värktabletter hem och blir hemma från jobbet i första hand til på tisdag så får jag väl känna på måndag om jag känner mig hel och åtminstoone kan gå igen.

Jaa, man lär sig nåt nytt varje dag. Ibland önskar man att man inte behövde lära sig somligt fullt så ingående. Det var iallafall en befrielse att lillskrot mår bra och växer och att det inte var något farligt med honom den här gången heller.