tio saker
Då denna dag ine går till historien som den lyckligaste i mitt liv tänker jag nu pigga upp mej själv med en liten lista!
1. Mina fina fina flickor
2. Det ruskigt braiga BB-krämen jag köpte förra veckan. Den är min nya bästis!
3. Thunderrkissen som startar och går och går... iallafall gjorde den det förra helgen
4. Themagasinet. Trevligt med riktigt the.
5. Asfalt. cykel/promenad/joggingsäsong på ingående!
6. Vår "nya" soffa. Den är typ ett år men den är sååå bra!
7. Alla presenter som landade i mitt knä när jag fyller år.
8. Påsk!
9, Att veta att jag har så galet mycket pysselgrejjer!
10. Mårten. igår. idag. imorgon.
1. Mina fina fina flickor
2. Det ruskigt braiga BB-krämen jag köpte förra veckan. Den är min nya bästis!
3. Thunderrkissen som startar och går och går... iallafall gjorde den det förra helgen
4. Themagasinet. Trevligt med riktigt the.
5. Asfalt. cykel/promenad/joggingsäsong på ingående!
6. Vår "nya" soffa. Den är typ ett år men den är sååå bra!
7. Alla presenter som landade i mitt knä när jag fyller år.
8. Påsk!
9, Att veta att jag har så galet mycket pysselgrejjer!
10. Mårten. igår. idag. imorgon.
nää
Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det blir ofta precis som man inte tänkt.
Åkte till stugna med siktet inställt på skoterkörning, frid, och allmänt mys.
Nu är helgen över, skoterna startade aldrig och har nu något mystiskt fle som är trasigt och förmodligen lagas med en insats av en större summa pengar, släpen har pyspunka och en trasig baklykta, varmvattenberedaren i stugan är kaputt och all typ av tvagning sker på egen risk då det istapssklirrar om vattnet. Dessutom ville sängramen som vi transporterat upp inte bli monterad - trots magiskt superverktyg lånat från Mårtens jobb i kombination med några timmars arbete så....
Nää. Inte på något sätt den bästa helgen i våra liv.
Men.
Vi träffade Mårtens moster och Tage, samt Mårtens trevliga kusin med tillhörande sambo och rara barn. Det var även kanonväder på lördag förmiddag och finfint före (vilket man njutit mer av om man haft en skoter) och det är ju ändå alltid lite mysigt att vara i stugan.
Åkte till stugna med siktet inställt på skoterkörning, frid, och allmänt mys.
Nu är helgen över, skoterna startade aldrig och har nu något mystiskt fle som är trasigt och förmodligen lagas med en insats av en större summa pengar, släpen har pyspunka och en trasig baklykta, varmvattenberedaren i stugan är kaputt och all typ av tvagning sker på egen risk då det istapssklirrar om vattnet. Dessutom ville sängramen som vi transporterat upp inte bli monterad - trots magiskt superverktyg lånat från Mårtens jobb i kombination med några timmars arbete så....
Nää. Inte på något sätt den bästa helgen i våra liv.
Men.
Vi träffade Mårtens moster och Tage, samt Mårtens trevliga kusin med tillhörande sambo och rara barn. Det var även kanonväder på lördag förmiddag och finfint före (vilket man njutit mer av om man haft en skoter) och det är ju ändå alltid lite mysigt att vara i stugan.
Man vet
Man vet att det är läge att försöka sova mera när man inte kan läsa bergipligt för barnen för att man somnar mellan orden...
Man vet också att man valt rätt när lilla femåringen somnar med ett leende på läpparna. Valde ikväll att strunta i "ligga i sängen klockan sju" - regeln och tog med mej Neela på biblioteket. När vi botaniserat och lånat pinsamt många böcker var Neelan sugen på nåt. Nåt visade sig vara något annat än kranvatten ur plastmugg på bibliotekstoan. Nåt blev glass på Ainas! Mycket nöjd flicka som både fått vara på stora biblan i stan OCH gå på café - sent på kvällen tillochmed.
Man vet också att man valt rätt när man kommer hem med tung kasse med böcker, skivor och några DVD och alla pengar i säkert förvar på visakortet, fast jag egentligen ville gå på bokrean... men hade jag gjort det hade Neela inte varit lika glad och Mårten hade garanterat varit mycket missnöjd då han inte förstår tjusningen med många böcker...
koll på procenten
10% av min arbetstid var - i fjol - ledig tid.
Nu är det 100% Arbetstid och det kan tyckas som försvinnande liten skillnad, men ack och nej
- det är en betydande skillnad.
Dock är det också en skillnad den dagen som jag behöver vabba och antiingen får
80 % av 90% av min lön eller 80% av 100% - då är det en märkbar skillnad.
Så idag funderar jag...
Vilket är mer värdefullt?
Jag är kompis med kaos och uppskattar att vara oplanerad och lite förvirrad - då funkar jag allra bäst.
Jag tror det kallas flexibel med ett annat ord.
Jag tycker att 10 % kaos i hemmet är hemtrevligt och känns bebott
(vill poängtera att det inte på något sätt är en åsikt som delas av min sambo)
men i skrivande stund är det typ 10% ordning och 90% kaos här i huset...
Det är ochskå en typisk 10% som spelar roll...
Det är brukligt att som småbarnsförälder vara lite trött ibland.
Det är helt okej - så är livet nu. Men det är inte okej när man är 90% trött och 10% pigg.
Det ska vara tvärt om.
Överlag har jag fel ording på procenten i livet såhär mitt i tråkfebruari.
Tror att en semester vore bra.
Tror att en semester måste vi ha.
Jo.
beroende
har tänkt på det här med att vara beroende.
eller att ha ett osunt förhållande till något.
eller att överkonsumera något som i en rimlig mängd inte är dåligt för någon...
Undra om man kan byta ut ett beroende mot ett annat...
Jag är nog en typisk beroendepersson.
Jag "fastnar" lätt. I mönster, i spel (tetris), i aktiviteter och filmer...
men mest av allt sitter jag fast i
OSTberoendet. och ett hyfsat värelöst och okontrollerat förhållande till mat överhuvetaget - ja, eller inte typ mat som sallad och tomater, mer typ mat som under sin färd genom kroppen lämnar små kilon här och var där det borde vara... inget.
Om jag vore beroende av något annat - cigaretter, snus, narkotika, shopping skulle jag ju kunna sluta - alltså det skulle ju inte vara tvärlätt att bara sluta, men det är fortfarande möjligt. Men jag kan ju inte sluta med mat. Alla måste ju äta. Nåt... och ost..
Så jag har nu vid denna aktningsvärda ålder av 33 insett att jag inte har en chans mot beroendebeteendet i sig, men funderar allvarligt på om det finns någon möjlihet till förhandling av själva beroendepunkten.
Tänk...
I de bästa av alla fantasier skulle jag byta ut maten mot... Träning!
Yes!
Värsta bästa idén!!
Då kommer härmed kvällsosten med tillhörande thekopp och liten macka att bytas ut mot rask promenad och avancerade övningar på gympamattan!
hm...
klockan är nu kvart över tio och sannolikheten för att ovanstående på riktigt skulle hända är väl typ...
Omöjligt!!
Så kan jag då konstater att inte heller idag var dagen när Sandra slutade med mat. Nä.
återtåg
Ett litet återtåg i blogglivet... tänker smyga lite med det så här i början.
Började med att läsa det sista jag skrev innan slutet. Det var ju ett jättefint slut!
Kanske skulle låta detta vara ändå...
Livet förändras och jag förändras med det. Jag har skaffat gråa hårstrån och några rynkor! Värsta onödiga accessoaren men dock - nu får jag leva med det. Och jag tänker att rynkorna och de grå är en liten present som jag fått av livet. Lite som en påminnelse om att livet sällan är rakt och lätt och i princip aldrig blir som man tänkt sig!
hej då
jag har tagit ett beslut.
ett beslut om nedläggning.
tack för den tid som varit.
tack ni som läst.
tack för förändring och fortsättning.
tack för att jag kan se tillbaka på tiden med blogg var en ganska intressant tid i mitt liv.
tack för att jag vet att nu stundar en ny tid och nya upplevelser.
Så - till dej som läser- TACK.
ett beslut om nedläggning.
tack för den tid som varit.
tack ni som läst.
tack för förändring och fortsättning.
tack för att jag kan se tillbaka på tiden med blogg var en ganska intressant tid i mitt liv.
tack för att jag vet att nu stundar en ny tid och nya upplevelser.
Så - till dej som läser- TACK.
fiskeri och fiskera
jag vet inte hur andra gör, en jag har upptäckt att jag ofta väljer att skriva rubriken på inlägget när jag är ungefär i mitten av slutet av det jag ska skriva... typ.
har varit på ett ställe med jättemånga fiskar idag. Jävre... bodarna... Fiskecamp tror jag att det vill heta. Där har man kommit på den fenomenala idén att hägna in en del av havet och i denna inhägnade havsdel inhysa ett större antal fiskar som man göder på ett vis som tillfredställer de människor som åker till precis den här delen av havet för att fånga sig en fisk att ta hem och ... kanske äta upp... förslagsvis.
Jag förstår mig inte på det här med fiske - heller (Ju äldre jag blir ju fler företeelser stöter jag på som jag inte förstår - borde det inte vara tvärtom??)
Hur som helst så var det väldigt många fiskr som gick en mycket otrevlig död tillmötes bara under tiden som jag stod och tittade på. Det är något grymt med träpåk som gång på gång skall dunkas rakt i huvet på fisken. Nä. Min poäng för dagen var nog het enkelt:
Jag fattar inte grejjen med fiske - heller...
har varit på ett ställe med jättemånga fiskar idag. Jävre... bodarna... Fiskecamp tror jag att det vill heta. Där har man kommit på den fenomenala idén att hägna in en del av havet och i denna inhägnade havsdel inhysa ett större antal fiskar som man göder på ett vis som tillfredställer de människor som åker till precis den här delen av havet för att fånga sig en fisk att ta hem och ... kanske äta upp... förslagsvis.
Jag förstår mig inte på det här med fiske - heller (Ju äldre jag blir ju fler företeelser stöter jag på som jag inte förstår - borde det inte vara tvärtom??)
Hur som helst så var det väldigt många fiskr som gick en mycket otrevlig död tillmötes bara under tiden som jag stod och tittade på. Det är något grymt med träpåk som gång på gång skall dunkas rakt i huvet på fisken. Nä. Min poäng för dagen var nog het enkelt:
Jag fattar inte grejjen med fiske - heller...
HDtv bild
har skaffat ny kyl idag.
skitsnygg och silvrig är den.
lägg därtill att den varken fryser någon av den mat vi lägger in till is, eller täcker den med vatten och ni förstår dess fantastiskhet än mer (jo, för det var ungefär det enda som vår gamla kyl åstadkom på senare tid...)
har även skaffat HDbild på tvn.
Inte mycke nytta med HD tv utan HDbild.
Men helt sjukt att det ska vilja kosta såna mängder med pengar för att se klart.
Först ska man betala för tvn, sen ska man betala för kanalerna, sen ska man betala lite till för kanaler med bra bild och det hela är helt meningslöst om man inte dessutom betalar för linser och glasögon med en styrka och vinkling som kompenserar för alla brister befintliga ögon besitter...
Dyrt!
man kanske skulle satsa på ett liv som blind så vore bekymmret ur världen...
När man nu har betalt för ovanstående bör man ju använda sin tv så mycket som möjligt och detta är vi (tyvärr) ganska bra på i lilla -inte längre -gula huset på villagatan, dock har det uppstått ett allvarligt problem relaterat till ovan nämnda tvtittande:
REKLAM.
och inte vilken rekalm som helst utan IKEAs reklam, med bäbisen som inte vill sluta gråta förrän pappan plötsligt befinner sig i underlig och omöjligt att slappna-av-och-sova-position nånstans ovanför säng och bäbis. "Bättre sömn åt nästan alla" eller nåt sånt ...
Och pang och brak så kastas jag tillbaka några månader i tiden och känner hur helvetet fryser i hjärtat. Den där sortens otröstlig gråt som aldrig vill sluta, som börjar om så fort man tror sig klurat ut nån sorts botemedel, den gråten som tar livet av varje nerv, av vett, sans och tanke, som endast känns och bedövar, bedrövar och berövar och som får mig att vända ut och in på mig själv för jag minns så alltförväl hur man känner sig när den femte sömnlösa natten i rad närmar sig och klockan är tov och skriket ännu bara pågått i tre-fyra timmar och man vet att man har minst tre fyra till comming up... i ensamhet ... i vad som borde varit tystnad...
Jag ska inte tråka ut någon med detaljerade beskrivningar om vad som fysiskt händer i min kropp när jag hör den sortens babygråt men jag kan konkludera det hela med att jag kommer aldrig mer att kunna höra en bäbis gråta och inte få totalförlamning och panik...
Så det tänker jag att jag får lära mig att leva med, och jag vet säkrare än jag vetat något förut;
att i det här, inte längre gula huset på villagatan 3, blir det aldrig någonsin några fler bäbisar.
Ever.
skitsnygg och silvrig är den.
lägg därtill att den varken fryser någon av den mat vi lägger in till is, eller täcker den med vatten och ni förstår dess fantastiskhet än mer (jo, för det var ungefär det enda som vår gamla kyl åstadkom på senare tid...)
har även skaffat HDbild på tvn.
Inte mycke nytta med HD tv utan HDbild.
Men helt sjukt att det ska vilja kosta såna mängder med pengar för att se klart.
Först ska man betala för tvn, sen ska man betala för kanalerna, sen ska man betala lite till för kanaler med bra bild och det hela är helt meningslöst om man inte dessutom betalar för linser och glasögon med en styrka och vinkling som kompenserar för alla brister befintliga ögon besitter...
Dyrt!
man kanske skulle satsa på ett liv som blind så vore bekymmret ur världen...
När man nu har betalt för ovanstående bör man ju använda sin tv så mycket som möjligt och detta är vi (tyvärr) ganska bra på i lilla -inte längre -gula huset på villagatan, dock har det uppstått ett allvarligt problem relaterat till ovan nämnda tvtittande:
REKLAM.
och inte vilken rekalm som helst utan IKEAs reklam, med bäbisen som inte vill sluta gråta förrän pappan plötsligt befinner sig i underlig och omöjligt att slappna-av-och-sova-position nånstans ovanför säng och bäbis. "Bättre sömn åt nästan alla" eller nåt sånt ...
Och pang och brak så kastas jag tillbaka några månader i tiden och känner hur helvetet fryser i hjärtat. Den där sortens otröstlig gråt som aldrig vill sluta, som börjar om så fort man tror sig klurat ut nån sorts botemedel, den gråten som tar livet av varje nerv, av vett, sans och tanke, som endast känns och bedövar, bedrövar och berövar och som får mig att vända ut och in på mig själv för jag minns så alltförväl hur man känner sig när den femte sömnlösa natten i rad närmar sig och klockan är tov och skriket ännu bara pågått i tre-fyra timmar och man vet att man har minst tre fyra till comming up... i ensamhet ... i vad som borde varit tystnad...
Jag ska inte tråka ut någon med detaljerade beskrivningar om vad som fysiskt händer i min kropp när jag hör den sortens babygråt men jag kan konkludera det hela med att jag kommer aldrig mer att kunna höra en bäbis gråta och inte få totalförlamning och panik...
Så det tänker jag att jag får lära mig att leva med, och jag vet säkrare än jag vetat något förut;
att i det här, inte längre gula huset på villagatan 3, blir det aldrig någonsin några fler bäbisar.
Ever.
daniel
är så trött att jag ser suddigt men måste ändå berätta att på the phone house jobbar det en kille som kanske heter daniel och han är förmodligen världens bästa telefonförsäljare. Trevlig, glad, kunnig, vänlig och bekymmersfri och kan tillochmed göra flera saker samtidigt! Det ni!
Jag har bytt mobil förövrigt så nu är jag med vit fin c 901.. tror jag den heter... fin är den iallafall och den kan ta kort och vara snygg och det går tillcohmed att prata i den! Minsann!
Imorgon blir det biltema för massförstörelse av pengar och ELIN- för att det är bra för hjärtat!!!
Jag har bytt mobil förövrigt så nu är jag med vit fin c 901.. tror jag den heter... fin är den iallafall och den kan ta kort och vara snygg och det går tillcohmed att prata i den! Minsann!
Imorgon blir det biltema för massförstörelse av pengar och ELIN- för att det är bra för hjärtat!!!
00:50
Farmorn varit här och målat på huset idag.
Morfarn målat på huset i söndags.
Mårten och Sandra målat på huset fredag, lördag, söndag och tisdag.
I måndags var alla sjuka utom jag. Jag var den som försökte passa upp.
GIck väl sådär.
Sjuka barn är inte den lätta sortens barn att passa.
Sjuka män är inte mycket enklare.
när vi ska rymmas här inne i vårat hus tycker jag att vårat hus är litet. När vi ska måla utanpå vårat hus är det JÄTTESTORT! vi måste ha väldigt mycket isolering...
Mötte förövrigt en spindel nånstans under nocken sent på lördagkväll/natt. Nu är spindeln död.
Nu är iallafall alla på bättringsvägen och Mårten ska kanske jobba imorgon och jag har logisitkbekymmer. Det är besvärligt att den här sjukgymnasten inte jobbar på natten, för hade hon gjort det hade jag ju kunnat lämna Mårten med barnen när jag skulle träna och inte behövt bry mig om att fixa med barnpassning och hämtningstider på dagis å sånt...
Var och impulstittade på en bil i måndags.
En Avensis...
Måste nog göra ett mer planerat tittande med tillhörande kalkylering vid tillfälle.
Snart.
Nya bilar = fina bilar.
Våra bilar = fula bilar.
Jag vill ha en fin bil.
Nu: sova.
Morfarn målat på huset i söndags.
Mårten och Sandra målat på huset fredag, lördag, söndag och tisdag.
I måndags var alla sjuka utom jag. Jag var den som försökte passa upp.
GIck väl sådär.
Sjuka barn är inte den lätta sortens barn att passa.
Sjuka män är inte mycket enklare.
när vi ska rymmas här inne i vårat hus tycker jag att vårat hus är litet. När vi ska måla utanpå vårat hus är det JÄTTESTORT! vi måste ha väldigt mycket isolering...
Mötte förövrigt en spindel nånstans under nocken sent på lördagkväll/natt. Nu är spindeln död.
Nu är iallafall alla på bättringsvägen och Mårten ska kanske jobba imorgon och jag har logisitkbekymmer. Det är besvärligt att den här sjukgymnasten inte jobbar på natten, för hade hon gjort det hade jag ju kunnat lämna Mårten med barnen när jag skulle träna och inte behövt bry mig om att fixa med barnpassning och hämtningstider på dagis å sånt...
Var och impulstittade på en bil i måndags.
En Avensis...
Måste nog göra ett mer planerat tittande med tillhörande kalkylering vid tillfälle.
Snart.
Nya bilar = fina bilar.
Våra bilar = fula bilar.
Jag vill ha en fin bil.
Nu: sova.
nytt jobb?
Har sökt tre tjänster idag. En på moröns, en på moröbacke och en på alhem. Får se vilken sorts tur man har...
Var förbi och hälsade på gamla jobbet idag (och lånade datorn) och jag bara längtar så otroligt mycket efter att få börja om å jobba! Att ha arbetskompisar och få vistas någon annanstans än hemma några timmar i veckan. Jag vill börja om å jobba NU!!!
Imorgon blir det en fara omkring och fixadag igen. Ska lämna Neelisen på dagis kl nio, träffa mamma på stan halv elva och lämna Noomi med henne. Träna. Se till att ha hämtat upp Noomi innan mamma ska träna. Fara ut på Coop bygg å köpa husgrejjer. Hmta Neela på dagis klockan två och sedan... fara hem kanske? Elller hälsa på nån... Eller göra nåt helt annat.
Imorgon ska jag iallafall inte frysa. Idag har jag frysit. Det har blåst sjukt kallt hela dan och jag har varit aldeles för lite klädd. Gör inte om det misstaget imorgon.
Nu ska jag gå i källarn och hämta lite bilmusik som jag ska spela i min volvo som numera r med stereo! Det ni!! Här har man rest i tystnad i två år, men så fyller man år och då kan man tillexempel få en bilstereo i present och det gör inte ont nånstans - särskilt när man inte behöver lyfta ett finger för att sätta in den. Ha.
Om det förresten är någon som har en sonyericsson-laddare över så kan jag gärna adoptera den till gratis penning. Min är putsväck, och vi har en annan men den vill inte ladda telefonen - den vill bara luras och se ut som en laddare men är bevisligen paj för inget häder när man stoppar den i väggen. Trist. Så nu är jag tämligen omobil. Och säkerligen sen till dagis imorgon också. (väckare =mobilen. Mobilen = död.)
Var förbi och hälsade på gamla jobbet idag (och lånade datorn) och jag bara längtar så otroligt mycket efter att få börja om å jobba! Att ha arbetskompisar och få vistas någon annanstans än hemma några timmar i veckan. Jag vill börja om å jobba NU!!!
Imorgon blir det en fara omkring och fixadag igen. Ska lämna Neelisen på dagis kl nio, träffa mamma på stan halv elva och lämna Noomi med henne. Träna. Se till att ha hämtat upp Noomi innan mamma ska träna. Fara ut på Coop bygg å köpa husgrejjer. Hmta Neela på dagis klockan två och sedan... fara hem kanske? Elller hälsa på nån... Eller göra nåt helt annat.
Imorgon ska jag iallafall inte frysa. Idag har jag frysit. Det har blåst sjukt kallt hela dan och jag har varit aldeles för lite klädd. Gör inte om det misstaget imorgon.
Nu ska jag gå i källarn och hämta lite bilmusik som jag ska spela i min volvo som numera r med stereo! Det ni!! Här har man rest i tystnad i två år, men så fyller man år och då kan man tillexempel få en bilstereo i present och det gör inte ont nånstans - särskilt när man inte behöver lyfta ett finger för att sätta in den. Ha.
Om det förresten är någon som har en sonyericsson-laddare över så kan jag gärna adoptera den till gratis penning. Min är putsväck, och vi har en annan men den vill inte ladda telefonen - den vill bara luras och se ut som en laddare men är bevisligen paj för inget häder när man stoppar den i väggen. Trist. Så nu är jag tämligen omobil. Och säkerligen sen till dagis imorgon också. (väckare =mobilen. Mobilen = död.)
min och alla andra mammors dag
blommor på bordet, choklad i magen, fanta i glaset och hyrfilm i DVD:n. Ett helt okej sätt att fira min mammighet på. Flickorna firade mej även med att sova länge i morse, och Neela fortsatte firandet med att somna tidigt ikväll. Tick tack.
Vårat hus får nya kläder. Det är sommarens stora projekt och trots att sommaren inte riktigt har tagit greppet om Kåge är huset nästan färdigmålat första varvet och det blir sjukt fint. Fråga mej inte vad färgen heter för det vet jag inte, men det är nånstans mellan grönt, grått, beige och brun. Tänker kalla den snyggfärgen.
Imorgon är det träningsdag igen. Försöker vänja mej med tanken att jag är en av dom som tränar regelbundet och slaviskt tre gånger i veckan men det känns mest som ett dåligt skämt och fortfarande lätt overkligt. Jag har liksom aldrig lyckats med någon sådan bedrift förut. Att liksom fokusera under så läng tid i sträck (alltså mer än en vecka). Det skulle till lite barnafödande och en kropp i ett totalt obrukbart skick för att få till lite beslutsamhet i träningen. Inget ont som inte för något gott med sig kan man tänka.
Nu: lite skånebilder
kyrkoruinen i västerstad
gräsklippare (och bajsmaskiner)
Noomi i Ystad
Vårat hus får nya kläder. Det är sommarens stora projekt och trots att sommaren inte riktigt har tagit greppet om Kåge är huset nästan färdigmålat första varvet och det blir sjukt fint. Fråga mej inte vad färgen heter för det vet jag inte, men det är nånstans mellan grönt, grått, beige och brun. Tänker kalla den snyggfärgen.
Imorgon är det träningsdag igen. Försöker vänja mej med tanken att jag är en av dom som tränar regelbundet och slaviskt tre gånger i veckan men det känns mest som ett dåligt skämt och fortfarande lätt overkligt. Jag har liksom aldrig lyckats med någon sådan bedrift förut. Att liksom fokusera under så läng tid i sträck (alltså mer än en vecka). Det skulle till lite barnafödande och en kropp i ett totalt obrukbart skick för att få till lite beslutsamhet i träningen. Inget ont som inte för något gott med sig kan man tänka.
Nu: lite skånebilder
kyrkoruinen i västerstad
gräsklippare (och bajsmaskiner)
Noomi i Ystad
k l a g a !
Nu ska här gnällas!
Jag har burit två barn.
Två.
Det är inte särkskilt många.
Det finns många kvinnor som burit betydligt fler - men är BETYDLIGT helare än mej.
Det tycker jag är... kul för dom men pisstrist för mej!!!
Jag har SKITONT i ryggslutet, i bäckenet och i överallt omkring där barnen vistades medan de var en (stor) del av mej. Jag är också medveten om att det finns dom som har det värre och att det är mer synd om dom, men just idag är jag mej själv närmast och DET ÄR SYND OM MEJ!!!
Känner mej extremt lättretlig och sur och har dåligt med tålamod med framförallt Neelas alla tretusen humörsvängningar (i timmen) för att jag hela tiden störs av att det ilar och illar och ontar sej där det för länge sedan borde tagit ihop och läkt. Undra om man kan få nån sorts skadestånd för man har så pissig kvalité på kroppen?
Man kan tänka att om kroppen varit lite smart och haft en gnutta självkännedom hade den kunnat tänka:
Eftersom jag suger på att bära barn och inte heller är nån stjärna på att hela mej efter att barnen kommit ut kanske jag helt enkelt inte ska bli så väldigt gravid...
Kunde kanske kroppen ha tänkt...
Men ack och nej.
Inte det.
Så nu blickar vi lite framåt - kroppen och jag- och vad har vi då?
Ett år styrketräning för att uppnå en status där jag inte längre är hindrad i mitt dagliga liv...
Och tänk - jag som bara ÄLSKAR styrketräning - kanske skulle börja med lite aerobics när jag ändå vältrar mej i det jag gillar allra bäst??
jiha.
Så om ett ¨år är jag kanske besvärsfri på det viset att jag kan g¨å och stå normalt - men målet var ju att vara i ett sådant skick att jag själv kan välja om jag ska stå på mattan eller ej.
Vilket sorts årtusende ska detta mirakel inträffa??
När jag är förti?
Känns som att det är länge dit.
Känns också som att det där svarta bältet (ni vet det där som tidigare var meningen med livet) är så avlägset att jag har svårt att stava till det.
Hur som har jag ju sjukgympat och styrketränat mej i några vekcor nu och det goda nyheten är:
Jag rymms bättre i min vita jacka.
Den onda nyheten är:
att jag bara blir sämre.
Upplever att jag har mer ont och har mer bekymmer nu än innan jag tränade. Förvirrande och ganska nedslående. Särskilt som jag också betalar dyra pengar för vad jag trodde var bra och uppbyggligt. På fedag är det dejt med sjukgymnasten och då tror jag att jag behöver en fet dos peppning eller så kommer glöden och hoppet att svalna och flyga sin kos.
Det är dock dagens sanning - Det är INTE roligt att styrketräna.
Måste jag byta dator nu när ä vill vara besvärlig och aldrig fungera eller kan man lämna in datorn till nån kunnig som kan återställa ä till sitt tidigare skick?
Kanske behöver ä lite styrketräning?
Nån som vet?
Kvande?
Jag har burit två barn.
Två.
Det är inte särkskilt många.
Det finns många kvinnor som burit betydligt fler - men är BETYDLIGT helare än mej.
Det tycker jag är... kul för dom men pisstrist för mej!!!
Jag har SKITONT i ryggslutet, i bäckenet och i överallt omkring där barnen vistades medan de var en (stor) del av mej. Jag är också medveten om att det finns dom som har det värre och att det är mer synd om dom, men just idag är jag mej själv närmast och DET ÄR SYND OM MEJ!!!
Känner mej extremt lättretlig och sur och har dåligt med tålamod med framförallt Neelas alla tretusen humörsvängningar (i timmen) för att jag hela tiden störs av att det ilar och illar och ontar sej där det för länge sedan borde tagit ihop och läkt. Undra om man kan få nån sorts skadestånd för man har så pissig kvalité på kroppen?
Man kan tänka att om kroppen varit lite smart och haft en gnutta självkännedom hade den kunnat tänka:
Eftersom jag suger på att bära barn och inte heller är nån stjärna på att hela mej efter att barnen kommit ut kanske jag helt enkelt inte ska bli så väldigt gravid...
Kunde kanske kroppen ha tänkt...
Men ack och nej.
Inte det.
Så nu blickar vi lite framåt - kroppen och jag- och vad har vi då?
Ett år styrketräning för att uppnå en status där jag inte längre är hindrad i mitt dagliga liv...
Och tänk - jag som bara ÄLSKAR styrketräning - kanske skulle börja med lite aerobics när jag ändå vältrar mej i det jag gillar allra bäst??
jiha.
Så om ett ¨år är jag kanske besvärsfri på det viset att jag kan g¨å och stå normalt - men målet var ju att vara i ett sådant skick att jag själv kan välja om jag ska stå på mattan eller ej.
Vilket sorts årtusende ska detta mirakel inträffa??
När jag är förti?
Känns som att det är länge dit.
Känns också som att det där svarta bältet (ni vet det där som tidigare var meningen med livet) är så avlägset att jag har svårt att stava till det.
Hur som har jag ju sjukgympat och styrketränat mej i några vekcor nu och det goda nyheten är:
Jag rymms bättre i min vita jacka.
Den onda nyheten är:
att jag bara blir sämre.
Upplever att jag har mer ont och har mer bekymmer nu än innan jag tränade. Förvirrande och ganska nedslående. Särskilt som jag också betalar dyra pengar för vad jag trodde var bra och uppbyggligt. På fedag är det dejt med sjukgymnasten och då tror jag att jag behöver en fet dos peppning eller så kommer glöden och hoppet att svalna och flyga sin kos.
Det är dock dagens sanning - Det är INTE roligt att styrketräna.
Måste jag byta dator nu när ä vill vara besvärlig och aldrig fungera eller kan man lämna in datorn till nån kunnig som kan återställa ä till sitt tidigare skick?
Kanske behöver ä lite styrketräning?
Nån som vet?
Kvande?
en
av dom roliga grejjerna med att ha varit på semester är att komma hem
och få lägga in alla nya kort i datorn!!
önskar dock fortfarande att jag hade haft en sån kamera som anette har...
(önskar också att min "Ä"-kanpp på datorn fungerat som den ska)
och få lägga in alla nya kort i datorn!!
önskar dock fortfarande att jag hade haft en sån kamera som anette har...
(önskar också att min "Ä"-kanpp på datorn fungerat som den ska)
kameran borta - IGEN
hemkommen från askall men otroligt skön semester - men gissa vem som r försvunnen (övertydlig ledtråd finns att finna i ovanstående rubrik...)
Jag vet att koliktiden satt tydliga och ovälkommna spår i mitt nrminne (bland annat) men herregud - kameran kan man ju inte tappa bort - och säärkilt inte när den r full av sköna semesterbilder från ett historiskt iskallt skåneland..
Jo, skåne var i sanning den kallaste platsen man kunde vara på under den gångna vecka - och där ville vi va! Dagen som hette Tisdag va vi på skånes djurpark, men det vi kommer att minnas (förutom 3 dagar gamla trillingälgkalvar) är hur Neela var totalt ointresserad av i princip alla djur och stel av köld med blåa läppar småsprang efter Mårten och sa:
-Pappa - mat...
Dagen onsdag var tänkt att strosa på valfri skånsk stad och shoppa lite onödigheter, men ack och nej, Då ville det nämligen regna sådana mängder att ingen vettig människa kryper frivilligt ur bilen för att fälla upp okänd tvillingvagn och däri lasta lessen 0-åring och trotsig "vill-gå-själv-2-åring". Så det blev Hanaskog för lite lunch och prat och sedan turistande by bil med endast ett kort stopp i Västerstad för att beskåda kyrkoruin omgiven av får med tillhörande bajs.
...
ja...
det var ju också en lite historia för sig...
...
som avslutades med att Noomi bajsade genom alla sina kläder och fick blöjbytas bak i den lånade kombin alltmedan Mårten (med idog hjälp av Neela) skrubbade den lånade vagnens hjul med våtservetter för att avlägsna tidigare nämnda fårbajs.
Resultatet av detta blev:
Noomi utan kläder i bilstolen - dock med ren blöja - trots detta synnerligen missnöjd allt medan vi (med GPS:ens hjälp) körde vilse i hjärtat av skåne - till att börja med i jakt på sevärdheter men senare i jakt på vägen till Kerstin och Håkan och ett dukat middagsbord.
Vagnen - betydligt mindre fårbajsig om hjulen - men
Neela ytterst kladdig på alla möjliga ställen - framförallt stövlar och händer och jackrmar och byxben och... så vidare. Alltså storasyster skorlös, jacklös och byxlös i bilen.
Sandra: Något mindre entusiastisk över "köra runt och titta på skåne" - särskilt nr dimman överföll oss och vi kunde passera allehanda sevärdheter på tre meters avstånd utan att ha en aning om att de var där...
Mårten; tyst.
Nä. Tisdan var inte den bästa dan.
Men överlag är vi kanonnljda med vår semester och nu planerar vi för tusen nya projekt och artontusen gamla... ungefär. Projekt 1 r att måla huset och i detta ingår bland annat att komma överens om vilken frg huset vill vara. Det är den spnnande delen. Sedan känner jag på mej att den delen kommer att efterförljas av en rad något mindre spännande delar och somliga av dessa kommer dessutom att inträffa vid ett flertal tillfällen.
sopa vägg. skrapa vägg. skrapa vägg tills man kräks. skrapa lite till. Måla. måla. måla.åsså ett varv till!! klttra upp och ner för stege. kanske en miljon gånger. Rmala ner från stge. Mårten noll och sndra säkert tre gånger... Träfffa på spindel medan jag står på stege- utgång av denna dejt mycket oviss. Jag har kalkylerat lite på möjliga avslut på en sådan situation men inte kommit fram till vilken som är den troligaste - dock r jag helt överens med mej själv vilken som är den bästa: SPINDELN DÖR EN PLÅGSAM OCH EXTREMT SNABB DÖD och tar helst med sig hela tjocka släkten när den ändå håller på. Känner på mej att ovanstående är något mindre troligt. Tyvärr förefaller det mera sannolikt att:
Sandra får panik.
Skvätter med penseln åt alla håll.
Skriker åt spindeln att den ska dö (vilket spindeln skiter i)
Mårten skriker åt sandra att det bara ska vara husfärg på huste och inte på fönstren.
Sandra tror att hon ska dö för Spindeln anar nu oråd och blåser upp sig till enorma propotioner och SKRÄMS!!!
Sandra klarar inte av att döda spindeln utan ramlar ner från stegen istället.
Sandra får ont och spindelan skrattar sitt allra hånfullaste skratt.
Sandra vs. Spindeln 0-1
Jag vet att koliktiden satt tydliga och ovälkommna spår i mitt nrminne (bland annat) men herregud - kameran kan man ju inte tappa bort - och säärkilt inte när den r full av sköna semesterbilder från ett historiskt iskallt skåneland..
Jo, skåne var i sanning den kallaste platsen man kunde vara på under den gångna vecka - och där ville vi va! Dagen som hette Tisdag va vi på skånes djurpark, men det vi kommer att minnas (förutom 3 dagar gamla trillingälgkalvar) är hur Neela var totalt ointresserad av i princip alla djur och stel av köld med blåa läppar småsprang efter Mårten och sa:
-Pappa - mat...
Dagen onsdag var tänkt att strosa på valfri skånsk stad och shoppa lite onödigheter, men ack och nej, Då ville det nämligen regna sådana mängder att ingen vettig människa kryper frivilligt ur bilen för att fälla upp okänd tvillingvagn och däri lasta lessen 0-åring och trotsig "vill-gå-själv-2-åring". Så det blev Hanaskog för lite lunch och prat och sedan turistande by bil med endast ett kort stopp i Västerstad för att beskåda kyrkoruin omgiven av får med tillhörande bajs.
...
ja...
det var ju också en lite historia för sig...
...
som avslutades med att Noomi bajsade genom alla sina kläder och fick blöjbytas bak i den lånade kombin alltmedan Mårten (med idog hjälp av Neela) skrubbade den lånade vagnens hjul med våtservetter för att avlägsna tidigare nämnda fårbajs.
Resultatet av detta blev:
Noomi utan kläder i bilstolen - dock med ren blöja - trots detta synnerligen missnöjd allt medan vi (med GPS:ens hjälp) körde vilse i hjärtat av skåne - till att börja med i jakt på sevärdheter men senare i jakt på vägen till Kerstin och Håkan och ett dukat middagsbord.
Vagnen - betydligt mindre fårbajsig om hjulen - men
Neela ytterst kladdig på alla möjliga ställen - framförallt stövlar och händer och jackrmar och byxben och... så vidare. Alltså storasyster skorlös, jacklös och byxlös i bilen.
Sandra: Något mindre entusiastisk över "köra runt och titta på skåne" - särskilt nr dimman överföll oss och vi kunde passera allehanda sevärdheter på tre meters avstånd utan att ha en aning om att de var där...
Mårten; tyst.
Nä. Tisdan var inte den bästa dan.
Men överlag är vi kanonnljda med vår semester och nu planerar vi för tusen nya projekt och artontusen gamla... ungefär. Projekt 1 r att måla huset och i detta ingår bland annat att komma överens om vilken frg huset vill vara. Det är den spnnande delen. Sedan känner jag på mej att den delen kommer att efterförljas av en rad något mindre spännande delar och somliga av dessa kommer dessutom att inträffa vid ett flertal tillfällen.
sopa vägg. skrapa vägg. skrapa vägg tills man kräks. skrapa lite till. Måla. måla. måla.åsså ett varv till!! klttra upp och ner för stege. kanske en miljon gånger. Rmala ner från stge. Mårten noll och sndra säkert tre gånger... Träfffa på spindel medan jag står på stege- utgång av denna dejt mycket oviss. Jag har kalkylerat lite på möjliga avslut på en sådan situation men inte kommit fram till vilken som är den troligaste - dock r jag helt överens med mej själv vilken som är den bästa: SPINDELN DÖR EN PLÅGSAM OCH EXTREMT SNABB DÖD och tar helst med sig hela tjocka släkten när den ändå håller på. Känner på mej att ovanstående är något mindre troligt. Tyvärr förefaller det mera sannolikt att:
Sandra får panik.
Skvätter med penseln åt alla håll.
Skriker åt spindeln att den ska dö (vilket spindeln skiter i)
Mårten skriker åt sandra att det bara ska vara husfärg på huste och inte på fönstren.
Sandra tror att hon ska dö för Spindeln anar nu oråd och blåser upp sig till enorma propotioner och SKRÄMS!!!
Sandra klarar inte av att döda spindeln utan ramlar ner från stegen istället.
Sandra får ont och spindelan skrattar sitt allra hånfullaste skratt.
Sandra vs. Spindeln 0-1
hallå?
jag letar...
vart tog jag vägen?
mellan blöjbyten, fixa middag, hänga tvätt, var kommer all disk ifrån???, fruktpuré, ändlösa disskussioner om "sitt på stolen" "akta lillasyster" , "hoppa inte i soffan", "spring inte ut på vägen", "ja ja, du SKA få men du måste VÄNTA!" och "snälla söta Noomi - nu måste du sluta skrika..."
Var tog jag vägen?
Vad tycker jag är roligt? När jag en dag får några minuter att välja vad jag vill göra vad vill jag då?
Jag har inte en endaste aning...
Föröker minnas vad jag tyckte var kul förut - i det där andra livet, när jag hade en egen identitet - du vet, en sån där som inte är :
-Hur mår du?
-Tack barnen mår bra.
(Som Jonas Gardell så brilliant uttryckte det i en intervju för någon vecka sedan).
Jujutsu var kul
Kompisar var också kul
sjunga och drömma om hur bra min gitarr kunde låta när någon annan än jag spelade på den
Åka bil i tusen år och lyssna på melankoliska sånger, kolla på hus jag aldrig skulle bo i och prata prata prata... fylla tomrummet med sådant som egentligen inte spelar någon roll för världfreden... sånt som faktiskt inte spelande någon roll för någon annan än mej...
Drunkna i spännande, kloka,meningslösa, upplysande och utvecklande böcker...
Pyssla med papper och sortera fina pennor... det var typ ett intresse jag hade... hihi... känns lätt avlägset nu kan man säga... när pennor används för att skriva under viktiga papper och göra låååånga handlarlistor fyllda med blöjor, våtservetter och potatis...
Men nu vaknar Noomi och tiden för sökande, självömkan och insyn som kunde leda till insikt är slut... Sju minuter av mitt liv, när jag faktiskt inte gjorde något som hade med barnen eller huset att göra...
Fantastiskt.
vart tog jag vägen?
mellan blöjbyten, fixa middag, hänga tvätt, var kommer all disk ifrån???, fruktpuré, ändlösa disskussioner om "sitt på stolen" "akta lillasyster" , "hoppa inte i soffan", "spring inte ut på vägen", "ja ja, du SKA få men du måste VÄNTA!" och "snälla söta Noomi - nu måste du sluta skrika..."
Var tog jag vägen?
Vad tycker jag är roligt? När jag en dag får några minuter att välja vad jag vill göra vad vill jag då?
Jag har inte en endaste aning...
Föröker minnas vad jag tyckte var kul förut - i det där andra livet, när jag hade en egen identitet - du vet, en sån där som inte är :
-Hur mår du?
-Tack barnen mår bra.
(Som Jonas Gardell så brilliant uttryckte det i en intervju för någon vecka sedan).
Jujutsu var kul
Kompisar var också kul
sjunga och drömma om hur bra min gitarr kunde låta när någon annan än jag spelade på den
Åka bil i tusen år och lyssna på melankoliska sånger, kolla på hus jag aldrig skulle bo i och prata prata prata... fylla tomrummet med sådant som egentligen inte spelar någon roll för världfreden... sånt som faktiskt inte spelande någon roll för någon annan än mej...
Drunkna i spännande, kloka,meningslösa, upplysande och utvecklande böcker...
Pyssla med papper och sortera fina pennor... det var typ ett intresse jag hade... hihi... känns lätt avlägset nu kan man säga... när pennor används för att skriva under viktiga papper och göra låååånga handlarlistor fyllda med blöjor, våtservetter och potatis...
Men nu vaknar Noomi och tiden för sökande, självömkan och insyn som kunde leda till insikt är slut... Sju minuter av mitt liv, när jag faktiskt inte gjorde något som hade med barnen eller huset att göra...
Fantastiskt.
påsken
long time... mycke annat att fylla min tid med än datoriserande...
iaf har vi firat påsken på ett helt okej vis i år. Detta innefattade: Släktigar (inte mina), inga sjuka barn, skotrar (inte heller min -tyvärr, vovve, stuga, sol, moln, eldning ute och inne, mycket nöjda barn (fläckvis mina)
iaf har vi firat påsken på ett helt okej vis i år. Detta innefattade: Släktigar (inte mina), inga sjuka barn, skotrar (inte heller min -tyvärr, vovve, stuga, sol, moln, eldning ute och inne, mycket nöjda barn (fläckvis mina)
lillan som blev stor
Noomi behöver nya kläder.
Så jag garderobsshoppade lite. Det är faktiskt jättekul att ta fram Neelas gamla kläder och vara lite nostalgisk en stund. Inser att Neela hade väldigt många klänningar som hon aldrig hann ha och det är troligt att Noomi inte heller kommer att hinna ha alla så jag tror att jag får donera nån till Wilma ifall hon vill ha.
Annars är allt bra här, men vi har händerna fulla av vardag, men på ett bra sätt. Ikväll kommer några gamla vänner på besök och det serjag verkligen fram emot, dock hinner jag inte baka, så det får ICA göra - och det gör dom ju så gärna - bara man ger dom pengar... Nu blev Noomi less och Neela vill bli hämtad på dagis och hunden vill ut å kissa...
Så jag garderobsshoppade lite. Det är faktiskt jättekul att ta fram Neelas gamla kläder och vara lite nostalgisk en stund. Inser att Neela hade väldigt många klänningar som hon aldrig hann ha och det är troligt att Noomi inte heller kommer att hinna ha alla så jag tror att jag får donera nån till Wilma ifall hon vill ha.
Annars är allt bra här, men vi har händerna fulla av vardag, men på ett bra sätt. Ikväll kommer några gamla vänner på besök och det serjag verkligen fram emot, dock hinner jag inte baka, så det får ICA göra - och det gör dom ju så gärna - bara man ger dom pengar... Nu blev Noomi less och Neela vill bli hämtad på dagis och hunden vill ut å kissa...
pank :(
Har varit aktiv idag! Det är roligt när det händer grejjer i mitt liv och idag har det hänt flera saker.
När jag fylde tretti fick jag presentkort på Aqua Spa av Mårten. Idag (nästan ett år senare) har jag löst in det och avnjutit 55 minuters spamassage - ni hör ju bara på ordet hur fantastiskt trevliga 55 minuter det var! Jiha och jätteskönt - och -jag fick ligga på rygg - jag som vanligtvis ligger på sidan och försöker ta lite plats samtidigt som jag balanserar Noomi på min högra arm längst ut på sängkanten medan Neela sparkar mej i ryggen... ja , så lite massage var inte fel.
Sen skulle jag tvär (jag vet, redan här är det upplagt för katastrof) kolla på ett par skor som jag önskat mej i present av mamma. Min vana trogen vägrar jag av princip betala parkeringsavgift (utom på brinken där bilen blir varm medan den väntar) och vanligtvis brukar det gå bra, men just idag bestämde sig parkeringsvakterna för att arbeta lite extra hårt och jag blev bötad. Morr och morr och morr. Köpte arggodisar för att inte köra över någon i ren ilska på vägen hem (vilket denna någon knappast hade märkt då jag på denna färd använde mej av mammas lilla micra som knapps märks för den är så liten). Hur som helst. Onödig utgift.
Sedan bleve det kväll och jag och Noomi forade till frostkåge och kollade in Me&I:s vårkläder och ... nu är klädkontot för våren: TÖMT!
Kurbits hette serien som åt upp mina pengar. Noomi och Neela fick varsin klänning med tillhörande strumpbyxor och jag fick klänning, tights och omlottkofta. Inte det minsta billigt med snorsnyggt hoppas vi - och lite roligt att vi kan vara nästan lika alla tre. Klänningarna hade nämligne samma mönster men olika utseende alla tre.
Så nu är jag hemma och det är kväll och barnen sover lite och jag tänker räcersova för snart vaknar Neela och kräks för första gången denna natt (hon har hållit på med det till och från i typ 6 veckor så jag känner mej som en rutinerad kräktorkare nuförtiden..) Hon har dessutom hosta och feber och sjuka mängder snor - stackars liten... Inge dagis för henne imorrn med andra ord.
När jag fylde tretti fick jag presentkort på Aqua Spa av Mårten. Idag (nästan ett år senare) har jag löst in det och avnjutit 55 minuters spamassage - ni hör ju bara på ordet hur fantastiskt trevliga 55 minuter det var! Jiha och jätteskönt - och -jag fick ligga på rygg - jag som vanligtvis ligger på sidan och försöker ta lite plats samtidigt som jag balanserar Noomi på min högra arm längst ut på sängkanten medan Neela sparkar mej i ryggen... ja , så lite massage var inte fel.
Sen skulle jag tvär (jag vet, redan här är det upplagt för katastrof) kolla på ett par skor som jag önskat mej i present av mamma. Min vana trogen vägrar jag av princip betala parkeringsavgift (utom på brinken där bilen blir varm medan den väntar) och vanligtvis brukar det gå bra, men just idag bestämde sig parkeringsvakterna för att arbeta lite extra hårt och jag blev bötad. Morr och morr och morr. Köpte arggodisar för att inte köra över någon i ren ilska på vägen hem (vilket denna någon knappast hade märkt då jag på denna färd använde mej av mammas lilla micra som knapps märks för den är så liten). Hur som helst. Onödig utgift.
Sedan bleve det kväll och jag och Noomi forade till frostkåge och kollade in Me&I:s vårkläder och ... nu är klädkontot för våren: TÖMT!
Kurbits hette serien som åt upp mina pengar. Noomi och Neela fick varsin klänning med tillhörande strumpbyxor och jag fick klänning, tights och omlottkofta. Inte det minsta billigt med snorsnyggt hoppas vi - och lite roligt att vi kan vara nästan lika alla tre. Klänningarna hade nämligne samma mönster men olika utseende alla tre.
Så nu är jag hemma och det är kväll och barnen sover lite och jag tänker räcersova för snart vaknar Neela och kräks för första gången denna natt (hon har hållit på med det till och från i typ 6 veckor så jag känner mej som en rutinerad kräktorkare nuförtiden..) Hon har dessutom hosta och feber och sjuka mängder snor - stackars liten... Inge dagis för henne imorrn med andra ord.