Andas in, andas ut - överlev
Nää, det skulle vara lite kämpigt ibland och visst skulle jag sova lite dåligt somliga nätter, men att vara tvåbarnsmamma skulle vara en övervägande positiv upplevelse...
Positivt my as!
Jag är trött så jag ser stjärnor, sluddrar, kan inte tänka klart, inte formulera en vettig mening och får absolut ingeting gjort och den enda känsla som tränger igenom sömnbristtöcknet är : Dåligt Samvete.
Dåligt samvete för att
jag inte stimulerar och ger Noomi mer tid
Neela spenderar ganska mycket av sin tid här hemma med att välja film till DVD:n istället för att leka pedagogiska och utvecklande lekar i sitt rum, eller ännu hellre ute.
Vårat hem och totalt förfall har nån sorts likhets tecken mellan sig
jag borde börja träna så jag inte faller ihop av total muskelbrist
jag borde höra av mig till folk och prata lite
jag borde vara lite glad
Fick hem nån sorts förlädratidning idag där någon uttalat sig något i stil med
"vi vill gärna att han lär sig att inte vara rädd för vatten - men på hans egna villkor"
Jag vill OCKSÅ kunna säga något så korrekt och hurtigt och verkligen ärligt tro att det finns en rimlig chans att kunna uppfylla det - för det var ju en sån förälder jag ville vara. En sån som tog sig tid, som satte barnen och deras tankar och behov långt fram och oftast först, som stimulerade och hade en tanke med föräldraskapet överlag...
Nu är jag här, mitt i det som kallas liv och jag hinner ingenting!!!
Jag känner mig någolunda tillfreds om jag vet att barnen fått mat ungfär när dom är hungriga och att dom får torr blöja, men allt det där andra... det som är kvalitet- var är tiden för sånt?? Eller orken...
Åsså får man hem nån sorts tiding där det står hur det borde vara... och då känner man sig ju fett misslyckad, vilket jag har en känsla av att tidningens intetion inte riktig var.
Herregud vilket osammanhängande och förvirrat och deppigt inlägg - hoppas ingen läser... Utlovar bättring ungefär en månade efter KolikUpphör...
Måste bara tillägga en grej:
Många säger "när man är småbarnsförälder ska man inte ha så höga krav på allt, (typ hemmet i toppskick, träffa vänner, hinna vara ute varje dag osv) men det finns timmar på dygnet då mina krav på mig själv är nere på "Andas in, Andas ut - fortsätt att överleva" och tilloch med känns övermäktigt - då vet jag inte om man kan sänka kraven mera...
Nä.
Over and out.
Den 19 Januari blir Noomi 3 Månader - då är det färdigskriket på villagatan 3 , alternativt finns hon på tradera från och med den 20....
Jag har ju som alla vet inga barn och jag kan tack och lov inte ens stava till kolik men däremot vet jag ett och annat om att överleva. Och det är precis så man gör. Andas in och andas ut - och överlever. Jag vet precis hur långt borta ljuset i tunneln kan verka vara när man har fullt upp med att överleva - men jag vet också att man förr eller senare kommer fram och ut på andra sidan. Överlever! Kram
Ja du hjärtat, jag antar att det inte finns ett nå som jag kan säga för att få dig att må bättre, men just nu är det väl att andas som gäller....
Pedagogiska lekar kan ni göra sen, era barn far inte illa av tv-tittande i ett par månader. Ibland måste man överleva i stället för att leva, låter hemskt men..Det KOMMER ATT BLI BÄTTRE. Älskar dig gumman!
(som sagt hon har ett par dar på sig att fundera ut hur man gör för att inte hamna på tradera...)
KRAMAR i MASSOR/Bodan