Min hjärna har fastnat. I jobbträsket. Jag kan typ inte tänka på något annat än hur jag ska skaffa jobb, hur jag ska orka jobba när jag har skaffat jobb och om jag kommer att få ihop tillräckligt med pengar för det jobb som jag eventuellt kommer att skaffa och orka med. Jaa... en tillsvidareanställning hade suttit fint.

Men nu är det som det är, och just i veckan har jag hur mycket jobb som helst! Ledig 1 dag bara. På torsdag. Då vill jag göra någon sorts ledig aktivitet, kanske vara vid något vatten. På kvällen är det meningen att jag ska spela med Jocke (för första gången på 1000 år) så det ska bli riktigt roligt.

Men nu väntar tanter som vill krypa isäng och tanter som inte alls vill krypa isäng... Undra vilka jag ska störa först...

det slog mig igår kväll, ganska sent... men herregud, jag blir ju arbetslös om två veckor.

Efter det: dålig sömn, uppvaknande i panik, en STOR orosklump i min mage! (och dessutom har jag ett konstigt bett på min hand  som min jobbarkompis påstår är ett spindelbett, vilket motbevisar att det inte finns några spindlar i Kåge, som jag med bestämdhet hävdat för att slippa sälja huset och flytta därifrån, för man kan ju inte bo på samma ort som fienden...)

Ja, iallafall så har jag jobb till och med torsdag den 9 augusti. Och sen... kommer jag att dö. Känns det som. Måste se till att tvinga någon att anställa mej. Men vem vill ha en förskollärare, utan examensbevis, men enorma studieskulder och dessutom en bäbis i magen som ger följande minus på "anställ-mej-listan":

Ont i ryggen - som förmodligen inte blir bättre av att bäbisen nu ämnar växa och bli skitstor!

Med all säkerhet inte kommer att kunna jobba längre än till slutet på november.

Förmodligen inte kunna jobba inom barnomsorg, vård, eller annan omsorg längre än till slutet på oktober -             om ens så länge, jag kan ju inte ens gå en promenad!! 

Trött. Orkar inte ens nästan lika mycket som jag i vanliga fall brukar.


Så nu behövs en plan så jag kan sova gott i natt. Jag tror att planen är:
       
       1. Se till att få klart dom sista sega poängen så jag kan få mitt examensbevis att trycka upp i ansiktet på alla Skellefteås förskolerektorer.

        2. Ringa min förra chef Pia och be att hon skriver något vackert om hur fantastiskt bra jag är på att jobba och att jag förmodligen är (ja, på delad plats med Linda då förstoss) Skellefteås bästa förskollärare.

        3. Söka jobb. Överallt.

Ringa till alla rektorer som finns inom tio mil och berätta att jag finns (och är bäst).
Gå ner på stan och fråga om Exist, som nu har bytt namn till någonting jag inte kommer ihåg, kan behöva mej i några månader.
Ringa till ett assistentföretag som låg på arbetsförmedlingens hemsida och fråga om dom har något jobb som kan passa mej.
Ringa Johannas mamma och kolla om hon behöver någon hjälp i klassen.


Puh. Sådärja! Det var planen. Nu känns det lite bättre. Faktiskt.  

...
...
Konstigt...
...
klumpen är borta....

Ha ha!! Jag vann den här gången också! Jag är bäst!! Jag ska Inte hamna i arbetslöshetsträsket - även om inte ens jag skulle anställa mej själv som läget är just nu ... Tur för mej att jag inte är chef!! 


(men om arbetslöshetspaniken skulle återvända - är det någon som har något tips, eller ett litet jobb... eller en ... kram?)

har rast i en halvtimme. Upptäckte att det flyttat in en dator i arbetsrummet! Hurra!

Ikväll slutar jag redan 8... undra vad jag ska hitta på.... Skulle vilja hälsa på Kicki och tigga lite fika... men jag vet hur mitt kök såg ut när jag for hemifrån. Inte bra. Borde fara hem.

Mika är sjuk... IGEN! Stackars lilla kissen! Vad ska vi hitta på med honom? Några förslag? Mårten skulle hämta hans "bramat" som vi lyckats glömma kvar hos Micke sen katterna bodde där i juni. Kanske räcker det om han äter den. Hoppas det. Mikas veterinärkonto börjar vara övertrasserat. Typ 800kronor varje gång vi åker dit...

Jag förbereder mig för begravning. Farfar är död och nästa torsdag ska jag sjunga. Öva öva öva. Den sista natten Farfar levde läste han en psalm som Farmor vill att jag ska sjunga. Jag hade aldrig hade hört den förut så jag har faktiskt fått anstränga mig lite inför begravningen. Jag har numera lite rutin på det här med begravningssjungande. Vet inte hur många jag sjungit på men det är nog ett tiotal. Det gör det på något vis lite enklare. Att jag vet hur det ser ut i kyrkan och i vilken ordning saker ska göras och så vidare. Men det är ändå jobbigt. Varje gång. 


Månne Gud förkastar 
någon enda själ
som till Honom hastar?
Nej jag vet det väl:
om än världen rämnar,
Herrens nåd står kvar.
Trygg är den som lämnar
sig i hans förvar.

Det är gott att bida,
Herre, vid din port,
himlar öppnas vida,
här är helig ort.
Här min själ förnimmer
glädjens nya ton,
och jag ser ett skimmer
från en snövit tron. 

Vi ses Farfar!

eller ...  en till bil - har nu bosatt sig på villagatan 3. Hurrra!

Den är röd,stor, lång och rymmer lätt två barnvagnar. Vi har ju som insett att vi kommer att vilja byta bil nu när det ska fraktas bäbisgrejjer, barnvagnar och barnstolar samtidigt som det vanliga man vill ha med sig när man åker bil (handväska, näsdukar, extra jackor, fönsterputs...)

Ja, så igår köpte vi en bil. Till bäbisen. Den får en 945 årsmodell... äldre, men den har fem växlar, morovärmare och - inte att förglömma - BANDSPELARE med RADIO!!! Det är mer än vad den vita 940 kan stoltsera med.

Mårten håller som bäst på med att ta hand om bilen i pappas garage och jag har smitit upp på övervåningen med förevändningen att jag skulle föra över pengar... Hehe.

Men nu tror jag att städplikten kallar - Bilen måste ju glänsa till Johan kommer och avsynar ikväll!