och jag har haft dejt ikväll.
jag har suttit och begärt tillfällig föräldrapenning...
i kanske en dryg timme!
så går det när man drar sig för att göra och sparar på det tråkiga och därmed har en lååång lista av fyll - i - jobb som ska göras.Men nu är det klart och jag borde få inkassera ett antal tusen bara jag får tummen ur och fixar det där dagisintyget... 

har kommit på att jag borde kunna klumpa ihop alla neelis frånvaro-dagar under två månader på ett papper så blir det inte så himla mycke pappersarbete... tänker prova iallafall.  Men om jag känner försäkringskrångelkassan rätt så komemr dom tycka att det är ett aldeles för enkelt och rationellt sätt att göra det hela på , och kommer förmodligen att vilja ha ett papper för varje sjukdomstillfälle - och det är ju helt okej , om man har ett barn som är sjukt kanske en gång varannan månad - men det blir ordentligt besvärligt när man har en flicka som vill vara sjuk varannan vecka...

jaja, nu är klockan mitt i natten och imoron är det måndag och jag lär vara dödstrött...

la in kort från mobilen och inser att jag har en förkärlek för att fota neela när hon ätit och är superkladdig! Och supersöt!









Men det är ju inte alltid hon äter och är söt. Ibland är hon bara cool...

resulterade i följande:
 
Till Neela
Baddräkt från polarn o pyret
10 sockar
2 pyjamasar med korta ben och kort ärm

till mej
en fiiin och liiiten almanacka
en liten penna till nämnda almanacka

Till hemmet:
en rad med gummiankor som ska hålla i våra tandborstar. Skitsöta!

Jobbarkompisarna hämtar upp mej med snygg BMW imogon klockan onödigt tidigt. Dagen ska spenderas i Luleå och fika, shopping och god mat står på schemat.
Hoppas bara att jag inte försover mej...
och att jag kan gå utan att ha alltför ont...
och att jag slipper må illa...
och att Neela inte får feber inatt...

Herregud , mitt liv är lite besvärligt nuförtiden - när blir det enkelt igen?
När kan jag få oroa mig över onödiga saker och fördjupa mig i sånt som egentligen inte spelar någon roll?


Veckan som gått har varit händelserik av det negativa slaget.

Natten mot tisdag dog min mormor. Den allra bästaste.

Natten mot onsdag krampade Neela.
Ett av dom kraftigare anfall hon haft.
Vi gav medecin, men det hjälpte inte.
Ringde sjukvårdsrådgivningen som ville skicka ambulans.
Vi avböjde - dom kör ändå så himla lusigt att vi hinner till Umeå innan dom ens är vid sågen känns det som...
Åkte in på akuten själva iallafall (efter vi klätt oss och packat lite viktigheter) och där fick vi ett väntrum längst bort i nånstans.
Väntade en halvtimme på en stressad doktor som inte gjorde nån skillnad för nån förutom att hon berättade att vi får ge krampmedecin2 ggr vid samma kramp, men det måste gå 10 minuter mellan doserna. hon sa också att hon egentligen velat lägga in oss på Barn, men där var det knökfullt och fanns ingen ledig säng (jaa, just det SAMMA barnavdelning som några puckon med makt att bestämma vill LÄGGA NER!?! ) 
Sen vände vi hem igen.
Trött!! 
Behöver förmodligen inte nämna att vi sov som stenar natten mot torsdag...

Suck.

Det är en tid nu. efter den här tiden kommer en annan tid. Då kommer somligt att vara annorlunda, men man kan inte säkert veta vad...

det inte var mycket roligare att läsa andras bloggar än skriva i sin egen skulle jag nog uppdatera mera...

Ikväll skulle jag ta med mej lillan ut på trehjulingstur. Kom utanför dörren och insåg att det var askallt. Innan vi kommit till trottoaren hade mårten kommit ut. Tillsammans gick vi några meter åt höger (trehjulinge följde med - puttad av Neela) Fick syn på grannhunden Baloo. Titta vov! Blev inbjudna på kaffe. Kan nog lätt rubriceras som kortpromenad. Efter prat och sånt gick vi hem. Neela hann med att skotta lite jord  och ramla på en pinne men sen blev det soffan, ren blöja, pyamas, tandborstning och välling och somna i soffan för somliga, medan somliga andra avnjöt internets återkomst och ytterligare andra kollade på nåt husfixarprogram på tv.

Men sanrt är en ny dag. Neelis kändes lite varm i kväll , men jag vågade inte tempa henne för imorgon är det dagisdag , och det vore ju kul om hon Nångång fick va där och inte bara hemma och vara sjuk jämt... + att jag hört rykten att man bara har ett begräänsat antal TFPdagar per barn och år...

bloggen är inte död, men det har vårat internet varit och som vanligt är tiden inte någon överflödsgrej i mitt liv ås även fast nu internet är tillbaka blir det inte mycke tid framför datorn. Dessutom har det varit ett fantastisktväder i helgen och vi har bara varit ute hela tiden. Åsså hinner man inte allt man vill när man somnar med lillan kl 20:00...

Men det mesta är bra här och Neelis har fått ett trotsigt humör och en ny trehjuling så allt är som sig bör. Nu ska vi ut.. Igen...