Ju-Jutsu
Var och tränade igår. Äntligen, efter fem Mycket tunga veckor med förkylning och annat skit som förmörkat mitt justuutövande, så gick det bra att träna. Allt var kul igen, tränaren underbar, dojon superfin och mina träningskompisar dom bästa! Blev påmind om varför jag fastnat för den här sporten från första början och varför jag en gång var fast besluten att aldrig sluta. Ju-jutsu är roligt!
Kan meddela till samtliga att snön fortsätter att falla i stora flingor, med hög fart och tillhörande kallt väder så om inte alls länge tänker mina skidor hoppa upp ur källaren. Ska nog gå upp till elljusspåret ikväll och se om någon haft den goda smaken att dra upp ett spår så mina lååånga skidor vet var dom ska ta vägen med mej i vinter... Har redan hunnit berätta för min skidvän (som förvisso åker minst dubbelt så snabbt som jag, men är min skidvän iallfall) att jag denna vinter tänker lära mej åka skidor på riktigt. Alltså inte nöja mej med att hålla huvudet upp och fötterna ner, vilket var förra årets mål... Kan tillägga att jag inte alltid lyckades så bra med det heller, men det som inte dödar... gav blåmärken.... Tur att jag jutsar också så att jag har någonting som inte är så farligt och skadebenäget på min fritidsaktivitetslista!
Dagen idag...
...har jag gjort något tämligen skitäckligt som resulterade i något rent. Jag har rensat vårat avlopp. Hur vidrigt som helst. Passade på att skrubba ordentligt när jag ändå var i farten så nu är det skinande rent på toan. Hurra hurra! Vi har även slängt ut badkaret vilket känns som ett stort steg i rätt riktning för mitt nya uppdrag: En trevligare lägenhet. Vidare har vi (med god hjälp av Kicki) rensat lite i vårt förråd och kastat (!!!) flera onödiga prylar som vi aldrig kommer att sakna. Hipp och hurra.
Dessutom har det kommit ett mycket trivsamt snöoväder till stan i helgen och lämnat efter sig en ansenlig mängd snö på marken, så nu är skidföret inte långt borta. Detta borde i sin tur betyda att några av de onödiga kilona på min mage kan lämnas i elljusspåret för att (helst) aldrig mera återvända. Känner mej otroligt nöjd med den senare delen av denna dag.
I helgen var jag iväg till skogen och tittade på snön och Mårten tog hand om ett hus, och idag hade vi den goda smaken att ta en promenad och jag kan bara konstatera hur glad jag är att jag hamnade i det här landet för jag älskar verkligen snö... Lite konstigt kanske med tanke på att jag fryser jämt men snö är bara en helt fantastisk uppfinning! Och dessutom vackert att titta på. VI hälsade på några kompisar till Mårten och jag kan inte annat än imponeras av att det finns människor som frivilligt bosätter sig massor av mil från stan i en by utan affär eller ens en kiosk, men det är klart, mysigt har dom ju. Och djur. Många. Och inga grannar som störs av att katterna är ute och går eller att hundarna skäller, men jag tror att jag skulle ha svårt att bo så otroligt långt från alla andra...
Dessutom har det kommit ett mycket trivsamt snöoväder till stan i helgen och lämnat efter sig en ansenlig mängd snö på marken, så nu är skidföret inte långt borta. Detta borde i sin tur betyda att några av de onödiga kilona på min mage kan lämnas i elljusspåret för att (helst) aldrig mera återvända. Känner mej otroligt nöjd med den senare delen av denna dag.
I helgen var jag iväg till skogen och tittade på snön och Mårten tog hand om ett hus, och idag hade vi den goda smaken att ta en promenad och jag kan bara konstatera hur glad jag är att jag hamnade i det här landet för jag älskar verkligen snö... Lite konstigt kanske med tanke på att jag fryser jämt men snö är bara en helt fantastisk uppfinning! Och dessutom vackert att titta på. VI hälsade på några kompisar till Mårten och jag kan inte annat än imponeras av att det finns människor som frivilligt bosätter sig massor av mil från stan i en by utan affär eller ens en kiosk, men det är klart, mysigt har dom ju. Och djur. Många. Och inga grannar som störs av att katterna är ute och går eller att hundarna skäller, men jag tror att jag skulle ha svårt att bo så otroligt långt från alla andra...
Föräldrar och jobb
Har precis varit med på mitt första föräldrarmöte i egenskap av förskollärare. Mycket intressant, lite nervöst och ganska trevligt. Alla överlevde, även jag själv! Jag tänker ibland på hur det skulle vara att vara förälder. Om jag tänker på dom barn som jag har på förskolan som jag tycker lite extra mycket om... dom som jag gärna skulle stoppa i handväskan när jag går hem, och hur mycket jag vill göra för att dom ska må bra och sånt, också försöker jag tänka hur det skulle vara att verkligen ha en egen... och ungefär där slutar jag tänka, för varje gång jag kommer så långt kommer jag fram till samma sak. Det kan omöjligen gå att föreställa sig hur det skulle kännas... frågan är om jag någonsin skulle låta någon annan vara med mitt barn... Tänk om jag skulle bli värsta egenyttighetsmamman som inte ens skulle låna ut bäbisen till farmor... Nää... ingen idé att spekulera, för som sagt, det kan omöjligen gå att föreställa sig hur det skulle vara.
Det är en av alla fördelar med mitt jobb. Jag får ju träffa så väldigt många barn att tycka om. För det är ju så att ju fler man tycker om ju större hjärta får man...
Har gjort en ny erfarenhet i veckan. Min sambo har nämligen varit jättesjuk och jag har nästan ringt till ambulansen. Det var läskigt. Man kan känna sig så fantastiskt maktlös när man inte kan göra något åt saker utan bara stå och titta på. Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte stod på mej mer där mitt i natten och struntade i sambons "jag mår bra, jag har bara lite feber". Men jag kanske tuffar till mej till nästa gång han hittar på att ha på tok för hög feber men vägrar göra något konstruktivt av den.
Nää... Nu är det dags för en låååång dusch och sen lite sömn innan jag får träffa alla mina favoritbarn igen. Fick förresten veta idag att jag får heltid en månad till. Hurra Hurra vad jag är bra!
Det är en av alla fördelar med mitt jobb. Jag får ju träffa så väldigt många barn att tycka om. För det är ju så att ju fler man tycker om ju större hjärta får man...
Har gjort en ny erfarenhet i veckan. Min sambo har nämligen varit jättesjuk och jag har nästan ringt till ambulansen. Det var läskigt. Man kan känna sig så fantastiskt maktlös när man inte kan göra något åt saker utan bara stå och titta på. Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte stod på mej mer där mitt i natten och struntade i sambons "jag mår bra, jag har bara lite feber". Men jag kanske tuffar till mej till nästa gång han hittar på att ha på tok för hög feber men vägrar göra något konstruktivt av den.
Nää... Nu är det dags för en låååång dusch och sen lite sömn innan jag får träffa alla mina favoritbarn igen. Fick förresten veta idag att jag får heltid en månad till. Hurra Hurra vad jag är bra!
Sjuk igen
Är febrig igen!
Men Herregud, ska detta aldrig ta slut???
Jag HATAR snor, både mitt eget och andras. Jag bannlyser feber och jag mordhotar alla baciller. Funderar på hur jag skulle kunna leva i bacillcelibat i resten av livet och kommer fram till att det kan bli tämligen skitsvårt när jag läst 3 och 1/2 år på universitetet för att få ett jobb med arbetsuppgifter som till exempel: Torka snor medan jag äter, äta mat som någon nyss haft vänligheten att hosta i, trösta små lessna pyren som torkar av sina sorger på valfri plats på mitt ansikte eller mina kläder...
Jaa.. vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att jag är dyngförkyld typ hela tiden... Men det är fortfarande otroligt irriterande att inte vara i skick att träna så mycket som jag vill och behöver för att få byta bältesfärg till jul... det vore liksom den optimala julklappen... mej själv inslagen med ett blått snöre istället för ett grönt... men om trenden håller i sig kan jag nog glömma den drömmen och bara accepteraatt så länge jag tänker fortsätta att utöva ett av sveriges viktigaste och intressantaste jobb får jag nog förbli grönbälte på mattan... men jag matchar ju iallafall.... med mattorna tänkte jag...
Men Herregud, ska detta aldrig ta slut???
Jag HATAR snor, både mitt eget och andras. Jag bannlyser feber och jag mordhotar alla baciller. Funderar på hur jag skulle kunna leva i bacillcelibat i resten av livet och kommer fram till att det kan bli tämligen skitsvårt när jag läst 3 och 1/2 år på universitetet för att få ett jobb med arbetsuppgifter som till exempel: Torka snor medan jag äter, äta mat som någon nyss haft vänligheten att hosta i, trösta små lessna pyren som torkar av sina sorger på valfri plats på mitt ansikte eller mina kläder...
Jaa.. vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att jag är dyngförkyld typ hela tiden... Men det är fortfarande otroligt irriterande att inte vara i skick att träna så mycket som jag vill och behöver för att få byta bältesfärg till jul... det vore liksom den optimala julklappen... mej själv inslagen med ett blått snöre istället för ett grönt... men om trenden håller i sig kan jag nog glömma den drömmen och bara accepteraatt så länge jag tänker fortsätta att utöva ett av sveriges viktigaste och intressantaste jobb får jag nog förbli grönbälte på mattan... men jag matchar ju iallafall.... med mattorna tänkte jag...
Vänner
Idag fick jag helt oförhappandes besök av en vän. En vän som jag tillbringat VÄLDIGT många timmar med, särskilt i våras. En vän som delat stora och små glädjeämnen, bekymmer, sorger och funderingar med mej. Som stått ut med stora och något mindre utbrott som tagit sej både verbala och fysiska former under en tid i våra liv. En vän som jag nu, när jag fick se henne efter en tid utan henne, insåg att jag saknat fruktansvärt mycket! Tänk att man kan ha så mycket gemensamt med någon som är så olik en själv! Det är väl helt underbart!!
Dagens tips: Mer vänner för ändlösa diskussioner om viktigheter och strunt i en skön mix!
Förövrigt håller jag på att tvätta kläder (och leta lägenheter till mej själv och eventuella varelser som vill bo med mej). Våran källare (som man måste befinna sig i om man vill ha rena kläder) är ett mycket läskigt ställe. Med såna där lampor som slocknar av sig själv. Inte så upphetsande om man är mörkrädd, vilket jag är... men jag är modig och samlar mod i femtio minuter och skuttar ner i tvättstugan med tanken att det värsta som kan hända är att jag dör, och döden vet jag ju inget om, så det är inte mycket lönt att vara rädd för den.
Nu biter Lotus Mika i svansen... Inte snällt. Tror att jag måste förklara vad "en bra kompis" är för dem!
Dagens tips: Mer vänner för ändlösa diskussioner om viktigheter och strunt i en skön mix!
Förövrigt håller jag på att tvätta kläder (och leta lägenheter till mej själv och eventuella varelser som vill bo med mej). Våran källare (som man måste befinna sig i om man vill ha rena kläder) är ett mycket läskigt ställe. Med såna där lampor som slocknar av sig själv. Inte så upphetsande om man är mörkrädd, vilket jag är... men jag är modig och samlar mod i femtio minuter och skuttar ner i tvättstugan med tanken att det värsta som kan hända är att jag dör, och döden vet jag ju inget om, så det är inte mycket lönt att vara rädd för den.
Nu biter Lotus Mika i svansen... Inte snällt. Tror att jag måste förklara vad "en bra kompis" är för dem!
mycket att göra-dagen
Har idag gjort en massa saker, trots att jag inte steg upp särskilt tidigt... typ halv två... Har varit till dojon och instruerat, åkt till mamma och pappa och snålat mat (köttsoppa), varit och hälsat på lillebror med tillhörande flickvän, bäbis och kattunge, tillbaka till mamma för att fika tårta och träffa släkten och min inhyrda storebror André.
Har även blivit tillfrågad om jag vill vara gudmor till Inah (brorsbäbisen) vilket jag ju självklart vill! Hon är aldeles jättsöt och väldigt snäll. Gråter inte ens när faster nyper henne i kinderna... (kan inte fatta att jag gjorde det idag - hur mycket har man inte hatat alla tanter som gjorde så när man var liten! ... Men det va faktiskt Jätteroligt...). Kan därmed konstatera att pappas beskyllningar om att jag blivit tant tydligtvis är befogade... Bror hade dessutom införskaffat kattunge. Inte så dumt av honom. Mycket söt var hon. Och kurrade högst av alla. Passande nog har dom valt att kalla henne Brumma.
Har återigen fått ett hejdundrande flyttsug. Har suttit på nätet idag och kollat på lägenheter och hus. Såg förresten att killen som köpte min etta tänker flytta och har begärt 40 000 för den!! Han gör en fin vinst kan man lugnt säga... Han lär ju dessutom inte ha några problem att sälja den. Jag måste erkänna att jag är lite sugen på att köpa tillbaka den. Är som lite färst vid den där lägenheten av någon anledning som jag inte själv just nu kan fundera ut. Så är det bara. Precis som andra saker som bara är. Som att man ibland måste spela piano. Länge. Eller att tvättkorgen alltid är full. Det är sånt som bara är, och det är egentligen inte så intressant att ta reda på varför.
Flytta ja... jag hade en diffus förhoppning om att jag någon gång skulle rota mej någonstans, men uppenbarligen inte. Har bott här i snart ett år och nu är det tydligen dags igen... 17 flyttar på 8 år... och nummer 18 är på väg... Jag har god koll på banankartonger vid det här laget. Jaja. den som lever får se hur det blir, och någonstans hamnar man väl alltid, och blir det inte bra kan man ju flytta... igen.. och igen... och kanske ännu en gång...
Har även blivit tillfrågad om jag vill vara gudmor till Inah (brorsbäbisen) vilket jag ju självklart vill! Hon är aldeles jättsöt och väldigt snäll. Gråter inte ens när faster nyper henne i kinderna... (kan inte fatta att jag gjorde det idag - hur mycket har man inte hatat alla tanter som gjorde så när man var liten! ... Men det va faktiskt Jätteroligt...). Kan därmed konstatera att pappas beskyllningar om att jag blivit tant tydligtvis är befogade... Bror hade dessutom införskaffat kattunge. Inte så dumt av honom. Mycket söt var hon. Och kurrade högst av alla. Passande nog har dom valt att kalla henne Brumma.
Har återigen fått ett hejdundrande flyttsug. Har suttit på nätet idag och kollat på lägenheter och hus. Såg förresten att killen som köpte min etta tänker flytta och har begärt 40 000 för den!! Han gör en fin vinst kan man lugnt säga... Han lär ju dessutom inte ha några problem att sälja den. Jag måste erkänna att jag är lite sugen på att köpa tillbaka den. Är som lite färst vid den där lägenheten av någon anledning som jag inte själv just nu kan fundera ut. Så är det bara. Precis som andra saker som bara är. Som att man ibland måste spela piano. Länge. Eller att tvättkorgen alltid är full. Det är sånt som bara är, och det är egentligen inte så intressant att ta reda på varför.
Flytta ja... jag hade en diffus förhoppning om att jag någon gång skulle rota mej någonstans, men uppenbarligen inte. Har bott här i snart ett år och nu är det tydligen dags igen... 17 flyttar på 8 år... och nummer 18 är på väg... Jag har god koll på banankartonger vid det här laget. Jaja. den som lever får se hur det blir, och någonstans hamnar man väl alltid, och blir det inte bra kan man ju flytta... igen.. och igen... och kanske ännu en gång...
Dysterrus
Är inte glad idag. Inte ens lite. Av... ingen anledning. Jag har lite tråkigt, det är kanske därför... Lyssnar på Jewel högt och föröker tänka positiva tankar, men det hjälper inte. Försöker tänka på mina gosiga katter, men får en bestämd aning om att kattlådan behöver städas. Tänker att jag ska äta något gott och bli glad men inser snabbt att tröstätning endast genererar mer dystertankar som leder till mer tröstätning, som i sin tur leder till dåliga vågresutat.
Har varit duktig fröken idag och varit snäll med alla barnen, till och med följt dom till gympan och lyssnat på när dom slår ljudlighetsrekord om och om igen. Men dom var glada och trötta efteråt. Mission compleated.
Förutom ljudnivån och i vissa fall lyften har jag ett underbart jobb. Har fått vara ute i solen nu i eftermiddag vilket får de flesta att se positivt på tillvaron, men inte jag... inte idag. Men om man känner sig typiskt höstdyster och dessutom har tråkigt kan man ju lika gärna städa... för dan är ju ändå förstörd...
Förövrigt fyller min mamma mer år idag. men när jag skulle ringa och gratta så berättar min pappa att hon inte är hemma, för hon är på lassarettet med min mormor. Kulig dag. Mormor är förövrigt min idol och jag är inte rikitgt tillfreds med det faktum att hon är gammal och inte odödlig. Tämligen skitjobbigt.
Jaja, nu känner jag att det är den typiska "gå-till-ica-och-köpa-toapapper-tiden" så jag lämnar den smutsiga kattlådan och de tillhörande fyrbenta hårbollarna åt sitt öde några minuter och tar med mej mitt icakort och mitt dysterrus på affären...
Har varit duktig fröken idag och varit snäll med alla barnen, till och med följt dom till gympan och lyssnat på när dom slår ljudlighetsrekord om och om igen. Men dom var glada och trötta efteråt. Mission compleated.
Förutom ljudnivån och i vissa fall lyften har jag ett underbart jobb. Har fått vara ute i solen nu i eftermiddag vilket får de flesta att se positivt på tillvaron, men inte jag... inte idag. Men om man känner sig typiskt höstdyster och dessutom har tråkigt kan man ju lika gärna städa... för dan är ju ändå förstörd...
Förövrigt fyller min mamma mer år idag. men när jag skulle ringa och gratta så berättar min pappa att hon inte är hemma, för hon är på lassarettet med min mormor. Kulig dag. Mormor är förövrigt min idol och jag är inte rikitgt tillfreds med det faktum att hon är gammal och inte odödlig. Tämligen skitjobbigt.
Jaja, nu känner jag att det är den typiska "gå-till-ica-och-köpa-toapapper-tiden" så jag lämnar den smutsiga kattlådan och de tillhörande fyrbenta hårbollarna åt sitt öde några minuter och tar med mej mitt icakort och mitt dysterrus på affären...
Tänkte...
att jag också skulle skaffa mej en blogg... Många andra har ju det... Och jag tycker ju om att tycka saker, och det är ju liksom det man gör... tycker och tänker... Men just idag får tyckandet och tänkandet vara, för idag är min hjärna särskilt tom och tankarna mycket tysta och intetsägande. Men en annan dag, då ska här både tyckas och tänkas!