Vändpunktsväntan
Har funderat över om jag kommer att känna det exakta ögonblicket när det vänder, när vi slutar överleva och börjar leva.
Jag vet fortfarande inte svaret på den frågan men jag vet att jag anar den där gränsen när jag inte orkar längre. Tillochmed att bara överleva är nog och mer därtill...
2010 - vad ska hända? Jag vet vad som måste hända. Det Måste vända. Och det kommer det att göra. Kanske redan den första Januari... Kanske...
nu är (glada) julen slut
Nu vill jag bara bort med alla tomtar, stjärnor och allt annat julpynt och fortsätta med överlevnad i frid och ro.
I allafall har lillskrotet sovit TVÅ NÄTTER I RAD (alltså mer än 5 timmar utan att behöva vyssas, gungas, tröstas eller pysslas med). Känns mycket mycket konstigt. Vad ska vi göra med all energi?? Vi valde att lägga den på att ta ett GEMENSAMT beslut på vart garaget ska få stå. Tidigare har vi bara lyckats uppbåda varsit beslut och dessa har sällan kunnat förenas till ett garage...
Mårten och Neelis sover fortfarande och lillskrot somnade om efter mat, blöjbyte och småprat med favoritfjärilrarna som flyger omkring över hennes skötbord. Jag hann sortera barnens vant och möss och socklåda medan Noomi uppdaterade sig på nattens fjärilsaktiviteter. Kan ju passa på att tacka Therese som kom med den mobilen - den är en riktigt Noomifavorit!
Håller på att planera för Noomis dop som blir i fällfors kyrka nu på lördag. Ska köpa lite rosa ljus att ha på borden och träffa sångerskan för att gå igenom sångerna. Känns bra - ska bli riktigt roligt att se alla släktingar, det blir ju inte så ofta man träffas allihopa.
tillsut måste ju även jag bara konstatera att det kommit en ansenlig mängd snö på en förvånande kort tid och det mesta tycks ha landat på vår gård - iallafall känns det så när man ska skotta (vilket jag gjort en gång i år och Mårten har skottat kanske hundra - men hur som helst...) I förrgår skulle vi gå över till grannen och fika och Mårten ställde ut Neela för attsopa av bron. Inte mycket Neela stack upp över snön, men hon hade sträckt upp små armarna mot honom och sett olycklig ut... "omma". Med snö till armhålorna skulle nog jag också be att nån lyft upp mej och bar mej dit jag skulle...
Jul?
ute är det snö. i andras fönster är det jul, det är julmusik på radion ibland, det är massor av julklappar i källaren, det kommer icatorgsjulmat hit på julafton tillsammans med mamma, pappa och lillebror. det är fortfarande några timmar till det är julafton så kanske hinner granen komma ner från vinden och jag är ganska säker på att Neelis kan klä den åt mej,
men det enda som känns viktigt just nu är att lilla Noomi får några timmar per dygn när hon får må bra och inte ha ont, att Neela ska vara feberfri och att vi allihopa får sova några timmar i frid och ro och framförallt utan oro - kanske skulle jag då kunna känna nån sorts julstämning... kanske...
tuff kväll
hmpf
Gårdagens dag var en väldigt lessen dag. Noomi hade panikont i lillmagen från 11 till ungefär 2 - på natten! Gissa vem som var trött och sliten efter det??
Svar: Noomi, Mamman och Pappan.
Hade en enda önskan inför denna dagen och det var att lillan skulle få må lite bättre idag och hittentills verkar det lovande. Ingen panikgråt ännu. (för två dagar sedan hade jag en önskan om att jag och mamma skulle baka mjölkfria lussekatter denna förmiddag, men man prioriterar snabbt om när någon liten får nån sorts smärtsam åkomma)
Mamma har varit förbi en sväng på förmiddagen och det var ju som vanligt välbehövligt. Tvätt är nu tvättad, disk är diskad, skräp återvunnet och barn är vaggade och ompysslade. Skön variation om man jämför med gårdagen då den feta rubriken på hela den dan var : OTILLRÄCKLIGHET
Största överraskningen för dagen var dock då min pappa helt plötsligt kommer farande med en julklappsdiskmaskin! Vår gick nämligen sönder i förrgår men nu står det en ny och fin där det tidigare stod en ful och trasig.
Tick tack!
(Den fula och trasiga pryder för tillfället hallen med sin klumpiga uppenbarelse men min förhoppning är att den ska få avlägga livstidsvisit på soptippen - helst innan julafton)
Jag och mamma har med förenad ansträngning lyckat göra eld så jag och flickorna håller inte på att frysa ihjäl trots att det står -20 på utomhustermometern.
Skönt!
Jag tror Mårten blir glad näär han kommer hem och kan duscha i varmvatten.
Några rader om det mjölkfria livet.
Det går väl sådär.
Hushållsost är gott...
och i går morse åt jag en skiva och det var kanske den godaste ostskiva jag någonsin ätit...
Men att Noomis mage reagerade med en övertydlighet som ingen bett om gjorde att jag omvärderade hur gott det egentligen var...
Till saken hör att vi igår kväll även åt pizza. Eftersom Noomi var en skrikmaskin så var det ingen som kunde laga mat här igår så tog vi den enkla vägen, det var bara det att när jag svalt sista tuggan kom jag på att det ju är ost på pizza...
Men annars tycker jag det går ganska bra. Det är gofika och ost som krånglar till det - och creme fraishe...
Men det är ju som med allt annat, men måste öva för att bli bra. Jag måste öva på att komma ihåg att inte äta mjölk och så måste jag öva på att laga mat med alternativa produkter.
Jaa.
Inte svårare än så.
god morgon
har varit uppe sen strax före 6 och myst med lilla Noomi. Är ensam hemma med flickorna idag och jag har inga förslag på vad vi ska hitta på. Har friskförklarat Neelis så vi skulle kunna hitta på nåt kul, men jag har liksom inte så många förslag...
Neela sover fortfarande - hur är det möjligt att varje gång som Neela vill sova länge vill Noomi vakna tidigt och tvärt om??
Nu: Frukost!
22:10 en tisdag
tvätten ohängd
barnet fortfarande sovande i bilstolen i hallen
vill ha fika
sur för att DH verkar ha tagit ett otroligt onödigt säsongsuppehåll
tror att mårten just gick ut å skottade snö!?!
Hela natten!!
I natt har Noomi sovit hela natten - bara ätit och sedan somnat om utan magknip och gråt. Dessutom har hon utfört detta stordåd i sängen. Upplagt för en riktigt natt av återhämtning för mor och far om det inte vore för...
Neela.
-Som feberkrampade i går eftermiddag och undernatten var hetare än vad som kan vara hälsosamt för ett litet barn på 2 år. Vid halv fem på morgonen hade hon 39,5 och det är en typiska temperatur som gör att varken hennes mamma eller pappa sover särskilt bra.
Till saken hör att vi vid kramptillfället under eftermiddagen gett henne två doser stesolid för att häva krampen och därför inte fick ge nåt mer under natten, så om det kommit ännu en kramp så hade vi inte kunnat hjälpa henne förän ambulansen varit på plats. Det är en bra anledning att sova dåligt.
Idag har jag och Noomi varit på barnkliniken och gått mjölkfri skola. Det var superintressant och jag är imponerad av vilket stort utbud på mjölkfria produkter det finns!
Men ingen ost.
Eller det finns ost, men den smakar inte ost, och då känns det som att jag hellre är utan än äter nån sorts nästanost...
Noomi var iallfall väldigt vaken under hela föreläsningen och lät sin lilla stämma fylla rummet med missnöjesljud under nästan hela tiden...
Jag försökte tänka att allt som kniper i magen på dan kanske låter bli att knipa på natten - och nu sover Noomi gott i sin pappas famn.
Har äntligen julklappat lillebror och nu är det bara Mårten kvar. Till honom har jag inte riktigt bestämt vad jag ska klappa, det är så mycket han behöver... Men det är ett trevligt bekymmer!
Jag var ju och luciatittade på Neelas dagis i fredags. Det var ... en stor besvikelse. För jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag såg min lilla tomtenissa - jag såg inga barn alls faktiskt. Däremot såg jag massor av ryggar på vuxna människor som på något sätt hade anknytning till något av barnen i luciatåget... Dessutom valde Noomi att vara tokhungrig och missnöjd under hela dagisvistelsen vilket gjorde sitt till att den här upplevelsen inte blev vad jag tänkt...
Nä, nu ska jag ta tillvara på minutrarna när mina båda ljuvliga flckor sover samtidigt... FIKA!
07:00
Har varit vaken i mer än en timme redan, faktiskt näsan två!
Noomis mage är besvärlig och förvandlar min bäbis till Pumbas kusin med tillhörande gasmolnsvarning.
Noomis lösning på gasmage är att ÄTA hela tiden!
Jag är aldeles öm och tillslut gav jag upp alla försök att få ligga kvar i horisontellt läge och skuttade upp för att möta den nya dagen. (läs; gå på toa, väcka Mårten, sjunga för bäbisen och hoppas att hon ska somna om. Det gick väl sådär.)
Nu tror jag att hon är vaken igen - och jag som planerat att få äta lite frukost i lugn och ro..
Senare idag ska jag bevittna min dotters allra första luciatåg!
Det ska bli kul!
Dessutom är min mamma medbjuden så då kan jag kanske lyckas fota lite på stumpan medan hon håller skrotet.
Om jag känner mig energisk ska jag nog försöka fixa nån lite julklapp.
Kusin Oliver och lillebror är fortfarande paketlösa och jag känner ansvaret tynga... hihi
Sen måste jag bara få väderklaga lite.
Hur mörkt kan det få lov att vara???
Jag är så less på det här osoliga och osnöiga vädret!
Var är solen?
Var är snön?
Svar:
INTE PÅ VILLAGATAN 3 iallafall.
Det är ju en sak att man inte får sova på natten (självförvållat- jag vet - man Måste ju inte ha barn) men att dessutom ALDRIG se nån sorts ljus gör ju inte att man blir så mycket piggare. Nä, idag dissar jag decembervädret. Så det så.
allt man kan göra
1. fastna framför datorn.
2. fastna framför tv:n
3. Gosa med sin bäbis
borde:
1.Diskmaskinsfixa
2.tvättbjörnsjobba
3.sova
4.handla mat
5.köpa en skoter
6.sätta upp fyra ljus i adventsljusstaken
7.sprida ut tomtarna (Neela skötte julpyntandet så allt pynt står i hennes fönster och det som inte ryms där står i en söt liten tomtehög i hallen...)
8.Sätta något mindre brandfarliga lampor i pappersstjärnorna i fönstren samt hänga upp resterande
pappersstjärnor
9. återlämna fin födelsedagsgitarr och ta hem en likadan - fast hel
10. Köpa julklapp till lillebrorar och svärmor.
kärlek
Jag har slutat äta ost. För Noomis skull. Jag har en abstinens som inte är av denna världen. Jag äter inga andra mjölkprodukter heller, men det är liksom ingen stor grej i jämförelse... Jag trodde ju att meningen med livet var ost ;)
Resultatet av mitt ost (och mjölk) fria liv är lite tidigt att sia om, men klockan är nu halv elva och Noomi har fortfarande inte börjat kvällens kolikkonsert... Hon ligger ungefär 5 timmar efter sitt normala tidsschema...
Det är många som tycker att jag ska skaffa en facebook... nää... vad heter det?
En facebookanvändare?
....
Jaja, iallfall börja facebooka mej, men jag vet inte... Jag har varit totalmotståndare under lång tid, men nu har tillcohmed min kompis Linda hakat på facebookandet - och hon är ingen flitig datahacker- så då känns det nästan som att jag kanske inte ska vara en sån suris och bara säga nej.
Ge mig någon bra anledning till att börja - eller nån bra anledning till att låta bli!
Nu har iallafall Noomi somnat in för natten (hoppas jag) för hon har stökat på sedan fem i eftermiddag och nu är klockan två så enligt alla bäbisregler borde hon vara trött nu och om jag är det minsta lilla smart så borde jag också sova - natten till ära i SÄNGEN den här gången. Det ska bli ungefär hur skönt som helst!!
fireri
Väldigt trevligt, väldigt varmt, väldigt mycke paket, väldigt nöjt barn och VÄLDIGT tyst här nu när alla har åkt och dessutom tagit tvååringen med sig.
Har påbörjat mitt totalt mjölkfira liv i dag med förhoppningen att Noomi ska börja må lite bättre. Får se hur det går. Jag behövde några dagar att vänja mig med tanken på ett ostfritt liv, vilket kändes hemskt jobbigt, men inte i närheten så jobbigt som att se lillan med magknip hela tiden jämt.
Har tid på amningsmottagningen i morgon kl 11 så då kanske jag får hjälp så det kommer att göra lite mindre ont att amma.
Nä, jag är för mosig i huvet för att blogga. Återkommer när jag kan sortera ihop en hel mening utan att tappa bort mej på halva vägen.
vad är en vän?
En vän är den person som ringer dig en grå torsdag och säger:
Ska jag komma och sova hos dej en antt och hjälpa dej att bära, eller bara vara vaken med dej?
Jenny - du är värd din vikt i något otroligt dyrt, kanske guld...
reload
Alla mina barn sover.
Det är så konstigt att det nästan är kusligt.
Jag hoppas inget, jag tänker inget, jag drar inga slutsater men jag konstaterar att precis just nu har ingen av mina flickor ont någonstans och precis just nu får jag en föraning om hur livet skulle kunna vara i en framtid när kolik är ett suddigt minne någonstans i bakhuvet...
Igår tror jag att jag gjorde det som kallas "bryta ihop". I går var livet verkligen tungt , eller inte mitt liv, men ansvaret som jag bär för en annas liv och det faktum att hon har så ont så ont i sin lilla mage och jag inte kan hjälpa henne.
Idag har det också varit jobbigt, men på ett annat sätt. För idag har jag kommit igen. Och idag har jag gjort något åt vår situation.
1. Ringde och pratade med BVC-Kajsa, redan efter det kändes det en liten aning bättre
2. var på efterkontroll hos barnmorskan och berättade om Noomis bekymmer på ett sådant sätt att BM valde att anväda sina kontakter och sin auktoritet
och fixade en läkartid till Noomi på barnkliniken nu i eftermiddag.
3.Träffade sympatisk och noggrann doktor som lyssnade och klämde och lyssnade på mej och sa bra saker. Hon konstaterade att Noomi förmodligen har en typisk kolik och att jag absolut kan prova att ha henne totalt mjölkfri en tid för att se om det hjälper något , men annars - försöka lindra hennes smärta så gott det går och försöka överleva...
Inget har egentligen ändrats och ingeting har hänt, jag vet inget nu som jag inte visste i går, men jag mår bättre, känner mig lugnare och tryggare och bredvid mig sussar min lilla tjej, aldeles tyst och precis just nu utan knip...
ny strategi
Kämpade som en tok i fyra onda veckor för att få amningen att fungera.
Ammade någolunda smärtfritt i två veckor. Noomi ont i magen hela den tiden.
Nu: Prova babysemp istället, kanske tål hon inte min mat? Kanske tycker hennes mage att babysempen är lite snällare på något vis, kanske kan hon få ha inte så ont så hon nästan dör i sex /sju timmar varje kväll... Kanske.
Äntligen
Äntligen kom snön - och våran nya kamera!!
Två små saker som gör livet lite bättre.
Nya kameran var riktigt bra, iallafall jämfört med den vi hade och lite senare idag ska jag och lillskrot åka och köpa batterier till den. Tror att jag ska passa på att kolla julklapp till lillebror också. Blir nog en sväng på Jula, där tror jag att det kan finnas lillebrorklappar. Måste också köpa en kupévärmare till Volvon, den som bor där nu blåser bara kalluft vilket är hemskt ofunktionellt på alla sätt och vis. Sitter nu på golvet i vardagsrummet i ett hörn, mest för att jag inte orkar resa mig. Man måste hushålla med energin när man inte har så mycket och lillskrot tar det mesta. Igår hade hon magknip till och från från ett ungefär.. till två på natten! Jag har ännu inte kännt att jag vill slänga ut henne (vilket tydligen är en vanlig reaktion hos föräldrar till kolikbarn), men jag känner mig rätt låg och otroligt utmattad. Det är så fruktansvärt jobbigt att vara så maktlös och bara se på när det viktigaste jag har att ta hand om har så ont så hon skriker till hon tappar andan och kräks och jag kan inget göra...
Nä.
Nu: sova- Neelis är på dagis idag, skönt för henne, då kanske hon får nån sorts uppmärksamhet av en vuxen som inte vinglar av trötthet och knappt kan få ihop en vettig mening för att hjärncellerna inte kan organisera sig på något vettigt vis.
This to shall pass, good and bad...
Förövrigt ville jag så gärna få upp lite julpynt i helgen, det var ju faktiskt första advent, men men... det blir väl jul nästa år också - och då ska vi ITNE ha några bäbisar här!! (och framförallt ska vi inte ha nån magknip!)